Programmet, med forskaren Christer Mattsson, gräver djupare i den växande antisemitismen i västvärlden sedan den 7 oktober 2023. Det belyser antisemitism-paradoxen, Israels roll som projektionsyta för antijudiska sentiment, strukturell antisemitism, och utmaningarna med demokratiska underskott i vissa samhällsgrupper.
Medverkande: Christer Mattsson (Expert), Adam Cwejman (Programledare)
Introduktion till gästen och ämnet antisemitism
Programledaren introducerar Christer Mattsson, forskare och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han beskrivs som expert på antisemitism, särskilt hur den har vuxit och blivit mer synlig sedan oktober 2023. Samtalet syftar till att reda ut nyanserna kring antisemitism, särskilt var gränsen går mellan rättmätig Israelkritik och antisemitism.
Gästens bakgrund och institutets forskningsområden
Christer Mattsson berättar om sin bakgrund som lärare och grundare av Toleransprojektet. Han förklarar att Segerstedtinstitutet är ett nationellt centrum för studier av våldsbejakande extremism, där radikalisering och antisemitism är stora forskningsfält. Institutet utbildar även olika professioner som poliser och lärare.
Antirasismens blindhet inför antisemitism
En observation görs att de som kallar sig antirasister ofta verkar blinda för antisemitism, trots fokus på andra former av rasism som mikroaggressioner. Detta förklaras med 'antisemitism-paradoxen': antisemitism är socialt stigmatiserande på grund av kopplingen till Hitler och Förintelsen, vilket leder till höga krav på vad som klassas som antisemitism. Minoritetens upplevelse av utsatthet tillämpas inte konsekvent.
Israel som projektionsyta för antisemitism
Diskussionen rör hur Israel komplicerar synen på antisemitism, där kritik mot Israel ibland ursäktar eller maskerar antisemitiska uttryck. Den samtida antisemitismen kallas ibland 'israeliserad' eller 'antisionistisk antisemitism', där antisionism blir antisemitism när den antar antisemitiska stereotyper och konspirationsteorier. Israel har blivit en projektionsyta för all världens ondska i en tid då mänskliga rättigheter är det ultimata goda.
Strukturell antisemitism och judars vardag
Begreppet strukturell antisemitism diskuteras, där handlingar och uttalanden kan ha antisemitiska konsekvenser trots goda avsikter. Judar upplever mikroaggressioner och minoritetsstress, särskilt genom frågor som 'Vad tycker du om Gaza-kriget?', vilket upplevs som en omedveten sorteringsfråga. Det blir svårt för judar att tala nyanserat om sitt förhållande till Israel på grund av den förväntade diskursen.
Nya källor till antisemitism i väst
Det noteras att den mest centrala beståndsdelen för att förstå antisemitismens tillväxt i västvärlden ofta saknas i debatten. Detta handlar om stora minoritetsgrupper från Mellanöstern och Nordafrika, där antisemitism ofta varit tolererad eller påbjuden. Denna aspekt är svår att diskutera öppet på grund av rädsla för konsekvenserna.
Tre faktorer bakom antisemitismens ökning och samhällsproblem
Antisemitismen beskrivs som en 'perfekt storm' med tre källor: en grundton av antijudaism, en importerad antisionistisk diskurs, och en befolkning från regioner där antisemitism är utbredd. Detta bidrar till ett 'demokratiskt utanförskap' i vissa enklaver där demokratiska värderingar inte är modersmål. Skolan har svårt att kompensera för detta, vilket leder till en undvikandespedagogik.
Det existentiella hotet och judiska samhällens utsatthet
Fysiskt våld och hot mot judiska institutioner och individer ses som ett helt annat, betydligt värre fenomen än tidigare former av antisemitism. Det finns en oro inom den judiska minoriteten om framtiden i västländer. Exempel ges på rigorös säkerhet vid judiska inrättningar och diskussioner om att flytta från länder som inte längre upplevs som trygga.
Minoritetsskydd och kampen mot antisemitism
Programmet avslutas med en diskussion om vikten av att bevara den 'judiska själen' genom att skapa en miljö där judar känner sig trygga och kan definiera sin egen identitet. Om inte samhället kan upprätthålla principen om minoritetsskydd konsekvent, riskerar det att bli en värderingsfråga vilka minoriteter som är skyddsvärda. Kampen mot antisemitism är därför av intresse för alla minoriteter.
Källinformation
- Utgivare:
- Göteborgs-Posten
AI-genererad 25 juni 2026 18:08
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.3