Finns det en svensk samhällsmodell – eller omhuldar vi en hägring?

Medverkande: Jonas Pontusson (professor i jämförande politik, universitetet i Geneve), German Bender (Arena Idé), Daniel Lind (samtalsledare, Facken inom industrins produktivitetskommission)

Inledning och den svenska modellens relevans🕓00:01:27 - 00:03:40

Talaren inleder med att förklara att presentationen hålls på engelska men att frågorna och diskussionen kommer att vara på svenska. Frågeställningen om den svenska modellen fortfarande existerar, dess historiska betydelse och vad som definierar den, lyfts fram. Perspektiv på andra modeller och Sveriges unika bidrag behandlas.

Kännetecken för den svenska modellen historiskt och idag🕓00:03:40 - 00:06:14

Historiska särdrag som socialdemokratins dominans och socialt partnerskap diskuteras. Det konstateras att socialdemokratins dominans inte längre är fallet. Även fackföreningsrörelsens styrka, trots minskat medlemskap och fragmentering av LO, lyfts fram som ett kvarvarande särdrag.

Löneförhandlingssystem och jämförelse med Tyskland🕓00:06:14 - 00:13:56

Fyra litteraturperspektiv presenteras för att placera Sverige i jämförande sammanhang, med fokus på löneförhandlingssystem. Diskussionen rör centralisering och kollektivavtal på företags- kontra sektorsnivå. Sverige stack ut med ekonomiövergripande förhandlingar fram till 1980-talet och en jämförelse med Tyskland visar på distinkta skillnader i löneutveckling mellan tillverkningsindustrin och tjänstesektorn.

Välfärdsstaten: från särpräglad till mindre unik🕓00:13:56 - 00:18:52

Utvecklingen av välfärdsstaten och Gøsta Esping-Andersens typologi diskuteras, där Sverige tidigare framstod som en social medborgarvälfärdsstat. Det hävdas att den svenska välfärdsstaten idag är mycket mindre särpräglad på grund av privatiseringar, villkor för ersättningar och ökad ojämlikhet i disponibel inkomst. Andra välfärdsstater har samtidigt blivit mer lika den svenska modellen.

Varianter av kapitalism och Sveriges klassificering🕓00:18:52 - 00:24:34

Litteraturen om 'Varieties of Capitalism' introduceras, som delar in avancerade ekonomier i liberala och koordinerade marknadsekonomier. Sverige, Tyskland och Japan klassificeras i den senare kategorin, med fokus på samarbetsrelationer och yrkesutbildning. Ramverket hävdar att globalisering leder till specialisering snarare än konvergens, och Sverige ses som en mer jämlik version av Tyskland inom detta perspektiv.

Sverige som balanserad tillväxtmodell🕓00:24:34 - 00:36:17

Talarens eget bidrag om tillväxtmodeller presenteras, med fokus på efterfrågesidan och skillnaden mellan konsumtions- och exportledda modeller. Sverige framhålls som en balanserad hybridmodell, där alla komponenter av den aggregerade efterfrågan bidrar till BNP-tillväxten. Denna balans ses som en styrka och en grund för social solidaritet, men regional ojämlikhet lyfts fram som ett växande problem under 2010-talet.