Inläst: Folket älskar kungarna – politikerna halkar efter

Medverkande: Magnus Ringman (journalist), Staffan Dopping (inläsare), Roger Lundgren (expert), Thomas Larsen (expert), Daniel Jansson (expert), Niklas Malmberg (debattör), Trond Norén Isaksen (expert)

Europas monarkier populära trots skandaler och minskad makt🕓00:00:00 - 00:00:48

Programmet introduceras och belyser paradoxen att europeiska monarker är populärare än på decennier, trots skandaler, desinformationskampanjer och att de folkvalda politikerna har minskat deras reella makt. Inför det svenska kungaparets guldbröllop granskas anledningen till denna framgångsvåg. Sju kungar och tre furstar rider på en rojalistisk framgångsvåg mitt i en turbulent samtid.

Kung Fredrik X och den danska monarkins modernisering🕓00:00:48 - 00:03:42

Kung Fredrik X av Danmark framställs som en modern monark, populär tack vare evenemang som Royal Run. Han uppnår höga popularitetssiffror, jämförbara med sin mor, drottning Margrethe. Trots detta menar experter att hovet blivit mer slutet och att kungen undviker pressintervjuer. Hans gemål Mary har haft stor betydelse för hans personliga mognad och roll.

Svenska kungahuset i medvind och rysk desinformation🕓00:03:42 - 00:05:36

Även i Sverige upplever monarkin medvind, med en ökning i stödet för att behålla monarkin enligt SOM-institutet. Tidigare skandaler kring kung Carl Gustaf har hamnat i skuggan av hans besök i Ukraina, som retade upp Ryssland. Rysk propaganda spred falska påståenden om kungen, vilket understryker monarkens politiska betydelse.

Republikansk kritik mot kungahusets resurser och roll🕓00:05:36 - 00:06:45

Monarkins medvind ses inte av alla som oproblematisk. Republikanska föreningen menar att kungliga evenemang gynnar deras medlemsvärvning. Många reagerar mot blandningen av privata och offentliga roller, samt de stora resurser som tilldelas en familj privat, vilka istället borde gå till offentliga åtaganden.

Europeiska monarkiernas väg till ceremoniell makt🕓00:06:45 - 00:08:38

Det folkliga stödet för monarkier beror paradoxalt nog ofta på deras brist på politiskt inflytande. Vägen till denna renodlat ceremoniella roll har inte varit enkel. Exempel från Luxemburg och Nederländerna visar hur monarker som utmanat demokratiska processer har fråntagits formella befogenheter av folkvalda parlament.

Sverige i bräschen för maktreducering, Norge som varnande exempel🕓00:08:38 - 00:10:48

Sverige har banat väg för maktreducering genom Torekov-överenskommelsen 1971, som frikopplade monarkin från politiskt ansvar och skapade en minimalistisk, representativ monarki. Trots detta är monarkier sårbara, vilket exemplet med Norge belyser. Även om kung Harald har högt personligt förtroende, har skandaler inom det norska kungahuset hotat institutionens stöd.

Norska kungahusets skandaler och kung Haralds oförändrade förtroende🕓00:10:48 - 00:13:02

Det norska kungahusets problem inkluderar prinsessan Märtha Louises 'Änglaskola' och kontroversiella giftermål, samt anklagelser mot kronprinsessan Mette-Marits son och hennes egna kontakter med Jeffrey Epstein. Trots dessa omfattande skandaler viker inte förtroendet för kung Harald. Detta förklaras med allmänhetens medkänsla för kungaparet efter ett liv i nationens tjänst.

Monarker krossar politiker i förtroendemätningar🕓00:13:02 - 00:15:13

Skandaler i andra kungahus kan paradoxalt nog leda till högre förtroende för de svenska kungligheterna. Undersökningar från The European Correspondent visar att Europas monarker generellt har betydligt högre folkligt förtroende än ländernas folkvalda politiska ledare. Gapet är särskilt stort i Spanien och Nederländerna, medan Sveriges kung ligger i mellanskiktet.

Republikansk invändning mot jämförelsen och Finlands president som alternativ🕓00:15:13 - 00:15:53

Republikanska föreningen menar att jämförelsen mellan monarkers och politikers förtroende är meningslös, då politiker driver konkret politik och utsätts för debatt. De lyfter fram Finland som ett exempel med en demokratiskt vald, opolitisk president som är omåttligt populär. Detta visar att en kompetent och samlande symbol kan väljas av folket.

Monarker med reell makt i Europas småstater🕓00:15:53 - 00:19:20

Till skillnad från de skandinaviska kungahusen bygger överlevnadsstrategin i Europas små furstendömen, som Luxemburg, Monaco och Liechtenstein, på att statscheferna behåller reell politisk makt. Dessa monarker är stundtals autokratiska politiska aktörer vars popularitet prövas i den politiska vardagen. Deras folkliga stöd är ett villkorat kontrakt: så länge de garanterar ekonomisk stabilitet, låga skatter och nationellt oberoende behåller de sin makt.

Kronprinsessan Victoria: Sveriges mest populära person och sista monark?🕓00:19:20 - 00:20:43

I Sverige är kronprinsessan Victoria mest populär, med högst skattning av alla i SOM-institutets mätningar, mer omtyckt än partiledarna. Republikanska föreningen tror att Victoria kan bli Sveriges sista monark, och menar att hon är mer lämpad för rollen än sin far. De förespråkar en demokratisk väg där hon skulle kunna ställa upp i ett framtida presidentval.

Historien om Finlands tyske kung som aldrig tillträdde🕓00:20:43 - 00:23:35

Programmet avslutas med en kuriositet om Finlands korta försök att bli en monarki efter självständigheten 1917. Efter ett blodigt inbördeskrig valdes en tysk prins till kung i oktober 1918. Planen kollapsade dock när Tyskland förlorade första världskriget, och prinsen avsade sig kronan i december 1918, varpå Finland blev en republik.