Inläst: Med lagen i hjärtat – transkript

1 00:00:00,520 --> 00:00:05,580 Med lagen i hjärtat av Lars Trädgård.

2 00:00:08,310 --> 00:00:14,390 Laglydighet och skötsamhet är centrala delar av svensk kultur och nationell identitet.

3 00:00:15,110 --> 00:00:20,270 Ett moraliskt arv att vårda, skriver historikern Lars Trädgård.

4 00:00:21,430 --> 00:00:29,370 År 1935 valde Sverige att organisera ett stort firande av den svenska riksdagens 500-årsjubileum.

5 00:00:29,370 --> 00:00:41,230 1930-talet var en tid präglad av kriser och hot med ekonomisk depression, fascism i Italien och Hitler vid makten i Tyskland sedan två år tillbaka.

6 00:00:42,210 --> 00:00:47,510 Ingen visste säkert, men många fruktade att ett nytt krig stod för dörren.

7 00:00:48,250 --> 00:00:59,010 Firandet avsåg riksmötet i Arboga 1435, då Engelbrekt Engelbrektsson utsågs till befälhavare över Sveriges väpnade styrkor.

8 00:00:59,370 --> 00:01:06,710 De lärde har tvistat om huruvida just detta möte kvalificerar sig som den första riksdagen.

9 00:01:07,190 --> 00:01:13,810 Men det viktiga var att man valde att tillsammans med de övriga nordiska länderna genomföra en stor manifestation

10 00:01:13,810 --> 00:01:19,830 där svensk och nordisk identitet kopplades till demokrati och frihet.

11 00:01:20,790 --> 00:01:27,830 Jubileet pågick i flera dagar och förutom kungen och statsministern deltog representanter för alla nordiska parlament

12 00:01:27,830 --> 00:01:32,830 tillsammans med medlemmar av hundratals folkrörelseorganisationer.

13 00:01:33,670 --> 00:01:42,330 Evenemanget kan ses som ett svar på Hitlers förhoppning om en grandios nordisk rasgemenskap under tysks ledarskap.

14 00:01:43,150 --> 00:01:48,790 Mot detta nazistiska ideal ställdes vid firandet en helt annan nationell berättelse,

15 00:01:48,790 --> 00:01:53,850 byggd på Erik Gustav Geijers inflytelserika historia om Sverige,

16 00:01:54,410 --> 00:01:57,790 där demokrati och folkfrihet stod i centrum.

17 00:01:57,830 --> 00:02:07,910 Geijers centrala bidrag som historiker var att skriva fram ett narrativ om Sverige som kopplades samman forntid med samtid

18 00:02:07,910 --> 00:02:12,150 och romantisk fiktion med handfasta historiska fakta.

19 00:02:13,150 --> 00:02:18,570 Ryggraden var föreställningen om den lagbundna ordningens djupa rötter i Sverige,

20 00:02:19,390 --> 00:02:22,810 tanken om att land skall med lag byggas.

21 00:02:23,370 --> 00:02:26,890 Detta var i sin tur kopplat till frihetsbegäret.

22 00:02:26,890 --> 00:02:32,490 Synligt i Geijers hynning till Odalbonden och Tinget som styrelseform.

23 00:02:33,290 --> 00:02:36,950 Hans historieskrivning kom att få ett enormt genomslag,

24 00:02:37,490 --> 00:02:44,310 inte bara inom akademin utan kanske främst genom att den fortplantades i litteratur och folkskolans läroböcker.

25 00:02:45,270 --> 00:02:50,650 Ett standardverk var C.T. Odners lärobok i Fäderneslandets historia,

26 00:02:51,070 --> 00:02:54,770 bearbetad för folkskolan, från 1877,

27 00:02:54,770 --> 00:02:56,870 där böndernas kamp,

28 00:02:56,890 --> 00:02:58,430 mot herrarna, hyllades.

29 00:03:00,050 --> 00:03:05,170 Socialdemokraternas partiledare Per Albin Hansson noterade i vuxen ålder att

30 00:03:05,170 --> 00:03:10,930 hur bristfällig den officiella uppfostran än var i tider som vi kunde kalla gamla,

31 00:03:11,450 --> 00:03:13,530 även om det icke är att långt avlägsna,

32 00:03:14,010 --> 00:03:18,110 nog lärde vi oss beundran för de män som höjde upprorsfanan

33 00:03:18,110 --> 00:03:23,510 och ledde frihetskampen mot utländska och inhemska fogdar och folkförtryckare.

34 00:03:24,530 --> 00:03:26,510 Men det var inte bara de nationella,

35 00:03:26,890 --> 00:03:33,550 och patriotiska historiska perspektiven som förmedlades i folkskola och folkbildning mer allmänt,

36 00:03:34,050 --> 00:03:38,150 utan med tiden kom även det modernare begreppet medborgarskap

37 00:03:38,670 --> 00:03:40,710 att få en alltmer central plats.

38 00:03:41,230 --> 00:03:49,170 Efter denna linje publicerade Folkhögskolerektorn Gustav Aldén Medborgarens bok 1884,

39 00:03:49,670 --> 00:03:52,230 en modern variant av bondepraktikan,

40 00:03:52,750 --> 00:03:56,590 ämnad för en allmoge på väg in i den nya demokratiska tiden.

41 00:03:56,890 --> 00:04:02,010 Och ett par decennier senare skrev Werner Rydén,

42 00:04:02,270 --> 00:04:06,110 den första socialdemokratiska ekklesiastikministern,

43 00:04:06,370 --> 00:04:08,670 boken Medborgarkunskap,

44 00:04:09,170 --> 00:04:12,510 en dåtida bestseller riktad mot skolan,

45 00:04:12,770 --> 00:04:17,630 som gavs ut i en mängd upplagor mellan 1923 och 1959.

46 00:04:19,170 --> 00:04:23,510 Denna kanoniska och historiska bildningstradition som tillgängliggjordes

47 00:04:23,770 --> 00:04:26,850 såväl ovanifrån via folkskolan som underifrån,

48 00:04:27,150 --> 00:04:29,710 via folkbildning och folkhögskolor,

49 00:04:30,210 --> 00:04:33,810 påverkade synen på svensk nationell identitet.

50 00:04:35,090 --> 00:04:41,230 Av speciell vikt var att denna föreställning påverkade den svenska socialdemokratins utveckling

51 00:04:41,490 --> 00:04:46,090 från en marxism präglad av antinationell internationalism,

52 00:04:46,350 --> 00:04:49,670 klasskamp och kritik av den borgerliga demokratin

53 00:04:50,450 --> 00:04:53,510 till ett omfamnande av nationell demokrati

54 00:04:53,770 --> 00:04:56,590 som kom att få sitt främsta retoriska uttryck

55 00:04:56,890 --> 00:04:58,930 i begreppet folkhem.

56 00:04:59,970 --> 00:05:01,490 Svensk socialdemokrati

57 00:05:01,750 --> 00:05:04,570 kom retoriskt att kännetecknas av en rörelse

58 00:05:04,830 --> 00:05:05,850 från klass

59 00:05:06,110 --> 00:05:07,130 till folk

60 00:05:07,650 --> 00:05:10,450 som tar sin början i det tidiga 1900-talet

61 00:05:10,970 --> 00:05:14,050 och når en höjdpunkt under 1930-talet

62 00:05:14,290 --> 00:05:19,170 då folkhemsideologin kommer att dominera under Per Albin Hanssons ledarskap.

63 00:05:20,690 --> 00:05:26,850 Socialdemokratins nationella vändning kom till prägnant uttryck i en valaffisch från 1930-talet

64 00:05:27,150 --> 00:05:35,330 där valspråket i relief mot socialismens röda och den svenska flaggans blågula färger löd

65 00:05:35,850 --> 00:05:37,890 Svenska folkets väg

66 00:05:38,150 --> 00:05:42,250 är folkfrihetens och demokratins väg.

67 00:05:43,530 --> 00:05:47,890 Den gejerska berättelsen kommer till uttryck i en historisk trappa

68 00:05:48,130 --> 00:05:50,950 där Torgny lagman står på första steget

69 00:05:51,210 --> 00:05:53,250 och Engelbrecht på det andra.

70 00:05:54,790 --> 00:05:56,850 De bägge figurerna representerar

71 00:05:57,150 --> 00:05:58,170 dels principen

72 00:05:58,430 --> 00:06:00,470 land skall med lag byggas

73 00:06:00,730 --> 00:06:05,590 dels vad Erik Gustav Geijer beskriver som de två svenska friheterna

74 00:06:05,850 --> 00:06:09,170 det vill säga böndernas frihet från livegenskap

75 00:06:09,430 --> 00:06:10,450 och adligt förtryck

76 00:06:10,970 --> 00:06:14,550 samt Sveriges frihet från utländska ockupanter.

77 00:06:15,830 --> 00:06:20,950 Detta närmande mellan socialdemokrati och en demokratisk nationalism

78 00:06:21,210 --> 00:06:24,790 hade även sina rötter i en nordisk folkbildningstradition

79 00:06:25,050 --> 00:06:26,850 med betoning på att forma och utveckla

80 00:06:27,150 --> 00:06:28,170 personligheten

81 00:06:28,430 --> 00:06:30,730 genom en sträng självuppfostran

82 00:06:30,990 --> 00:06:33,030 grundad på läsning och disciplin.

83 00:06:34,050 --> 00:06:36,370 Det var en syn på karaktärsdaning

84 00:06:36,610 --> 00:06:40,210 som kombinerade den liberala självhjälpstraditionen

85 00:06:40,450 --> 00:06:43,530 med en nationalromantisk syn på folket

86 00:06:43,790 --> 00:06:45,570 som nationens kärna.

87 00:06:46,850 --> 00:06:50,950 Centralt för socialdemokratin och folkrörelserna i vidare mening

88 00:06:51,210 --> 00:06:54,030 var tämligen stränga moraliska ideal

89 00:06:54,530 --> 00:06:56,850 som syftade till att motverka framväxten

90 00:06:57,150 --> 00:06:58,690 av ett trasproletariat.

91 00:06:59,450 --> 00:07:04,310 Målet var att lyfta fattiga bönder och arbetare ur mörker och elände

92 00:07:04,570 --> 00:07:05,590 genom bildning

93 00:07:05,850 --> 00:07:09,430 snarare än passivt mottagande av välgörenhet.

94 00:07:09,950 --> 00:07:15,570 Denna ambition var kopplad till dygder som skötsamhet och arbetsetik.

95 00:07:16,610 --> 00:07:20,690 Det man pläderade för var plikten att arbeta och betala skatt

96 00:07:20,950 --> 00:07:23,770 och därmed förtjäna sociala rättigheter.

97 00:07:24,530 --> 00:07:26,070 Denna logik kom att bli

98 00:07:26,330 --> 00:07:28,890 det svenska samhällskontraktets hårda kärna

99 00:07:29,150 --> 00:07:32,470 när den folkhemska välfärdsstaten tog form.

100 00:07:33,490 --> 00:07:36,570 Nyckeln var principen om ömsesidighet.

101 00:07:37,070 --> 00:07:42,710 Ett högtillitssamhälle bygger på samspelet mellan pålitliga och skötsamma medborgare

102 00:07:42,970 --> 00:07:47,570 som internaliserat lagar och regler i form av normer å ena sidan

103 00:07:48,350 --> 00:07:51,670 och å andra sidan icke-korrupta institutioner

104 00:07:51,930 --> 00:07:54,490 präglade av ideal som rättssäkerhet,

105 00:07:54,990 --> 00:07:56,030 medborgaruniversitet,

106 00:07:56,330 --> 00:07:56,830 universalism

107 00:07:57,090 --> 00:07:59,910 och principen om lika rätt för alla.

108 00:08:01,450 --> 00:08:07,590 Frågan blir då i vilken mån som den ovanredovisade historiska föreställningen om svensk nationell identitet

109 00:08:07,850 --> 00:08:10,670 ännu är aktuell i Sverige,

110 00:08:11,170 --> 00:08:16,290 inte minst mot bakgrund av den negativa syn på nation och nationalism

111 00:08:16,550 --> 00:08:21,670 som i decennier har dominerat i vårt land och försvårat en saklig diskussion.

112 00:08:22,950 --> 00:08:26,030 Avvågheten gentemot nationalism har också inneburit

113 00:08:26,330 --> 00:08:30,430 en ängslan att tala om svensk kultur och svenska värderingar.

114 00:08:31,190 --> 00:08:35,030 Denna skepsis mot kultur förekommer även i andra länder.

115 00:08:35,789 --> 00:08:39,630 Till exempel har den tyska filosofen Jürgen Habermas

116 00:08:39,890 --> 00:08:41,690 postulerat en tes om

117 00:08:41,950 --> 00:08:44,510 Verfassungspatriotismus,

118 00:08:44,750 --> 00:08:47,310 en författningspatriotism,

119 00:08:47,570 --> 00:08:51,150 där nationell identitet och stolthet frikopplas

120 00:08:51,410 --> 00:08:54,750 från den förment problematiska kulturen.

121 00:08:54,990 --> 00:08:56,030 I ett tydligt

122 00:08:56,330 --> 00:08:59,910 tyskt sammanhang är, mot bakgrund av nazismen och förintelsen,

123 00:09:00,170 --> 00:09:02,990 denna hållning möjligtvis lättare att förstå.

124 00:09:03,750 --> 00:09:08,610 Men även svenska statsvetare menar ofta att det räcker med att lyda lagen

125 00:09:08,870 --> 00:09:11,170 för att uppfylla kraven på att vara svensk.

126 00:09:11,430 --> 00:09:14,750 Att tala om värderingar och kultur är onödigt

127 00:09:15,010 --> 00:09:18,590 och dessutom svårhanterligt utifrån ett forskningsperspektiv,

128 00:09:19,110 --> 00:09:23,470 där kulturbegreppet ofta ses som luddigt och mystifierande.

129 00:09:24,490 --> 00:09:26,030 En förlängning av detta synsyn

130 00:09:26,330 --> 00:09:31,950 är att den rätta demokratiformen inte är en folklig så kallad valdemokrati,

131 00:09:32,470 --> 00:09:35,550 utan en i juridiska institutioner grundad

132 00:09:35,790 --> 00:09:37,330 liberaldemokrati.

133 00:09:38,610 --> 00:09:43,730 Men en mer produktiv ansats vore att förstå lagar, regler och normer

134 00:09:43,990 --> 00:09:48,590 som uttryck för en historiskt präglad svensk politisk kultur.

135 00:09:50,130 --> 00:09:55,510 I den återkommande enkäten Gemenskapsbarometern har vi undersökt saken.

136 00:09:56,330 --> 00:09:57,610 Vi ställde frågan

137 00:09:57,870 --> 00:10:01,710 Hur viktigt tycker du följande är för att räknas som svensk?

138 00:10:02,730 --> 00:10:08,350 De svarande ombeds att ta ställning till olika påståenden som betonar såväl härkomst,

139 00:10:08,610 --> 00:10:10,150 kultur och språk

140 00:10:10,410 --> 00:10:12,710 som respekt för lag och rätt.

141 00:10:13,730 --> 00:10:18,090 Vad vi fann är att 94% av de svarande anser att påståendet

142 00:10:18,350 --> 00:10:23,970 att respektera svenska lagar och regler är ganska eller mycket viktigt.

143 00:10:24,490 --> 00:10:26,030 Samtidigt anser endast

144 00:10:26,330 --> 00:10:28,890 18% av de svarande att påståendet

145 00:10:29,150 --> 00:10:31,450 att ha förfäder från Sverige

146 00:10:31,710 --> 00:10:34,010 är ganska eller mycket viktigt.

147 00:10:35,030 --> 00:10:41,170 Det som framträder tydligt är att svensk nationell identitet fortfarande ligger i linje med den gejerska

148 00:10:41,430 --> 00:10:42,970 berättelsen om Sverige,

149 00:10:43,230 --> 00:10:45,270 med sin betoning på lag och rätt.

150 00:10:46,030 --> 00:10:53,470 Det vill säga i sin kärna en nationell identitet som betonar det lagbundna samhällskontraktet

151 00:10:53,970 --> 00:10:56,030 snarare än den etniska gemensamheten.

152 00:10:56,330 --> 00:11:00,430 Samtidigt är andelen som betonar

153 00:11:00,670 --> 00:11:01,950 svensk kultur

154 00:11:02,210 --> 00:11:03,490 66%

155 00:11:03,750 --> 00:11:05,790 och att kunna prata svenska

156 00:11:06,050 --> 00:11:06,830 90%

157 00:11:07,070 --> 00:11:08,110 också betydande.

158 00:11:08,870 --> 00:11:12,190 Och dessutom är andelen som väljer härkomst

159 00:11:12,450 --> 00:11:13,990 långt ifrån försumbar,

160 00:11:14,510 --> 00:11:18,850 vilket pekar på en komplexitet i den svenska självförståelsen.

161 00:11:19,870 --> 00:11:26,030 Vi noterade ovan att skötsamhetsidealet var centralt för framväxten av svensk nationell identitet.

162 00:11:26,330 --> 00:11:30,430 Och det svenska samhällskontraktets moraliska logik.

163 00:11:31,450 --> 00:11:34,270 Tanken om ömsesidighet var central.

164 00:11:34,770 --> 00:11:37,850 Pålitliga och skötsamma medborgare å ena sidan,

165 00:11:38,350 --> 00:11:43,470 rättvisa och icke-korrupta institutioner och myndigheter å den andra sidan.

166 00:11:44,750 --> 00:11:49,370 Hur ser då tillitens ömsesidighet ut i dagens Sverige?

167 00:11:50,390 --> 00:11:56,030 För att komplettera våra frågor om tillit i dess olika former ställde vi också frågan om vilken

168 00:11:56,330 --> 00:11:59,150 egenskaper som gör en person pålitlig.

169 00:12:00,170 --> 00:12:06,570 Resultaten visar att det dominerande svaret, runt 90% av de svarande, är skötsamhet

170 00:12:07,070 --> 00:12:09,390 och därmed förenliga karaktärsdrag

171 00:12:09,630 --> 00:12:13,230 som att inte fuska gentemot gemensamma institutioner

172 00:12:13,470 --> 00:12:14,750 och att hålla löften.

173 00:12:15,790 --> 00:12:18,850 En viktig dimension av svensk nationell identitet

174 00:12:19,110 --> 00:12:20,650 tycks därmed bestå

175 00:12:20,910 --> 00:12:22,950 även i detta avseende.

176 00:12:22,950 --> 00:12:28,070 Särskiljer sig Sverige på något sätt jämfört med andra länder?

177 00:12:29,350 --> 00:12:35,490 Om vi jämför Sverige med andra länder utifrån data från International Social Survey Program

178 00:12:35,750 --> 00:12:37,790 och Pew Research Center

179 00:12:38,310 --> 00:12:44,710 framkommer att Sverige sticker ut vad gäller en betoning på nationell identitet kopplad till lag och rätt

180 00:12:44,970 --> 00:12:50,090 och en nedtoning av etnicitet som identitetsmarkör.

181 00:12:51,110 --> 00:12:52,390 Sverige ligger i topp

182 00:12:52,390 --> 00:12:55,710 tillsammans med Norge och Schweiz avseende betydelsen

183 00:12:55,970 --> 00:12:59,310 av att respektera landets politiska institutioner.

184 00:13:00,590 --> 00:13:07,230 Å andra sidan är Sverige tillsammans med Kanada och Australien bland de länder med lägst andel svarande

185 00:13:07,490 --> 00:13:10,830 som anser att det är viktigt att ha förfäder från landet.

186 00:13:12,110 --> 00:13:16,970 I vilken mån varierar synen på svenskhet om vi beaktar partisympatier?

187 00:13:17,990 --> 00:13:22,350 Det råder betydande konsensus över partigränserna vad gäller påståendet

188 00:13:22,650 --> 00:13:25,210 att följa svenska lagar och regler.

189 00:13:25,710 --> 00:13:26,490 De flesta,

190 00:13:26,750 --> 00:13:31,870 mellan 95 och 99 procent, menar att detta är ganska eller mycket viktigt.

191 00:13:32,630 --> 00:13:37,490 Bland V- och MP-sympatisörer är nivåerna något lägre,

192 00:13:37,750 --> 00:13:38,770 men ändå höga,

193 00:13:39,290 --> 00:13:42,110 81 respektive 89 procent.

194 00:13:43,130 --> 00:13:49,270 I vissa andra avseenden kan man se hur Sverigedemokraterna och yttervänstern avviker från mitten

195 00:13:49,530 --> 00:13:50,550 i svensk politik.

196 00:13:51,570 --> 00:13:52,350 Bland SD-vänsterna

197 00:13:52,650 --> 00:13:56,750 kan man skönja en större betoning av att ha förfäder från Sverige,

198 00:13:57,250 --> 00:14:02,370 medan MP- och framförallt V-väljare fäster mindre vikt vid härkomst.

199 00:14:03,390 --> 00:14:09,290 Att mindre än 50 procent av V- och MP-väljare svarar att dela svensk kultur

200 00:14:09,550 --> 00:14:11,070 är ganska eller mycket viktigt

201 00:14:11,590 --> 00:14:17,230 antyder också en mer antinationell eller globalistisk syn på svensk identitet

202 00:14:17,470 --> 00:14:20,290 jämfört med övriga partiers sympatisörer.

203 00:14:20,810 --> 00:14:26,950 Å andra sidan betonar stora andelar i samtliga partier även det svenska språket

204 00:14:27,210 --> 00:14:28,490 och den svenska kulturen.

205 00:14:29,510 --> 00:14:34,890 Det är också värt att notera att icke-försumbara andelar av väljare av mittenpartier

206 00:14:35,130 --> 00:14:37,950 framhåller vikten av att ha förfäder från Sverige.

207 00:14:38,730 --> 00:14:41,530 Bland SD-väljare är denna betoning starkare,

208 00:14:42,050 --> 00:14:46,410 men givet tonaliteten i den nationella debatten om dessa frågor

209 00:14:46,650 --> 00:14:47,930 är det anmärkningsvärt

210 00:14:48,190 --> 00:14:50,250 att 15 procent av S-väljare

211 00:14:50,550 --> 00:14:54,390 ger uttryck för en etniskt orienterad syn på svenskhet.

212 00:14:54,890 --> 00:15:02,070 I detta, såväl som i andra avseenden, uppvisar Socialdemokraterna större likhet med partierna till höger

213 00:15:02,330 --> 00:15:03,610 än de till vänster.

214 00:15:05,390 --> 00:15:11,290 Samma bild tonar fram när man ser till fördelningen av partisympatier inom olika svarsalternativ.

215 00:15:12,050 --> 00:15:18,450 Även om exempelvis SD är det parti med flest väljare som betonar betydelsen av härkomst

216 00:15:18,970 --> 00:15:19,730 så är detta parti

217 00:15:19,990 --> 00:15:22,550 inte ensamt dominerande inom denna grupp.

218 00:15:23,050 --> 00:15:27,150 S och SD utgör båda knappt en tredjedel av dessa.

219 00:15:28,430 --> 00:15:31,770 I vilken mån är då svenskar idag nationalister,

220 00:15:32,270 --> 00:15:34,830 om vi ser till den folkliga nationalkänslan?

221 00:15:35,850 --> 00:15:38,170 Vad vi fann är att en klar majoritet,

222 00:15:38,410 --> 00:15:41,230 över 70 procent, instämmer i påståendet

223 00:15:41,490 --> 00:15:43,790 att man hellre vill vara medborgare i Sverige

224 00:15:44,050 --> 00:15:45,590 än i något annat land.

225 00:15:46,350 --> 00:15:48,150 En majoritet känner sig också stolt

226 00:15:48,410 --> 00:15:49,690 när Sverige presterar

227 00:15:49,990 --> 00:15:51,010 bra i sportevenemang

228 00:15:51,530 --> 00:15:55,110 samt menar att Sverige är bättre än andra länder.

229 00:15:56,650 --> 00:16:01,250 Vi benämner denna typ av nationalism som medborgarnationalism.

230 00:16:01,510 --> 00:16:05,350 I motsats till begrepp som författningspatriotism

231 00:16:05,610 --> 00:16:07,390 eller liberal nationalism

232 00:16:07,910 --> 00:16:11,490 betonar vi medborgarnationalismens kulturalitet,

233 00:16:12,010 --> 00:16:17,630 det vill säga dess historiska rötter och kopplingar till kultur i bred bemärkelse.

234 00:16:18,390 --> 00:16:21,730 Detta för att undvika den mer legalistiska ansats

235 00:16:21,990 --> 00:16:25,050 som präglar såväl författningspatriotismen

236 00:16:25,310 --> 00:16:27,350 som den liberala nationalismen,

237 00:16:27,870 --> 00:16:31,710 där liberala principer som maktdelning och grupprättigheter

238 00:16:31,970 --> 00:16:34,790 tenderar att begränsa majoritetsdemokratin

239 00:16:35,290 --> 00:16:37,850 och tunna ut föreställningar om gemenskap

240 00:16:38,370 --> 00:16:43,490 till förmån för vad som under senare decennier har kommit att kallas liberal demokrati.

241 00:16:44,510 --> 00:16:47,590 Medborgarnationalismen betonar snarare balans

242 00:16:47,890 --> 00:16:50,950 mellan rättigheter och plikter och skyldigheter,

243 00:16:51,210 --> 00:16:55,050 ser rättigheter i termer av medborgaruniversalism

244 00:16:55,570 --> 00:16:57,870 och premierar därmed en balans

245 00:16:58,130 --> 00:17:00,690 mellan individualism och gemenskap.

246 00:17:02,230 --> 00:17:07,089 Hur omsätts den relativt enhetliga synen på nationell identitet i Sverige

247 00:17:07,349 --> 00:17:10,670 i synen på en av vår tids mest brännande frågor,

248 00:17:10,930 --> 00:17:17,069 nämligen assimilering av invandrare kontra bejakande av multikulturalism?

249 00:17:18,150 --> 00:17:20,950 I gemenskapsbarometern 2024

250 00:17:21,210 --> 00:17:26,069 ställde vi frågan i vilken utsträckning respondenten instämmer i påståendet

251 00:17:26,589 --> 00:17:31,970 Människor med utländsk bakgrund har en skyldighet att anpassa sig till vanorna i Sverige.

252 00:17:32,990 --> 00:17:37,850 Det visar sig att 68 procent av respondenterna instämmer i påståendet

253 00:17:38,110 --> 00:17:40,670 i ganska eller mycket stor utsträckning.

254 00:17:42,210 --> 00:17:46,310 Skiljer sig stödet för assimilering mellan partiernas väljare?

255 00:17:46,310 --> 00:17:51,170 Vi ser tydliga skillnader längs den ideologiska höger-vänsterskalan.

256 00:17:51,690 --> 00:17:56,810 Stödet för assimilering ökar ju längre till höger partierna är placerade.

257 00:17:57,830 --> 00:18:03,210 Liksom i synen på den nationella identiteten utgör dock Socialdemokraterna en avvikelse

258 00:18:03,470 --> 00:18:05,510 från det annars linjära mönstret,

259 00:18:05,770 --> 00:18:09,870 där partier till höger har fler väljare som stödjer påståendet.

260 00:18:10,370 --> 00:18:15,750 Även här har Socialdemokraterna mer gemensamt med Centerpartiet, Liberalerna

261 00:18:15,750 --> 00:18:19,070 och Moderaterna än med partierna till vänster.

262 00:18:20,610 --> 00:18:25,990 Denna betoning på assimilering ska förstås i relation till medborgarnationalismen

263 00:18:26,250 --> 00:18:27,530 som vi här har betonat.

264 00:18:28,290 --> 00:18:32,910 Assimilering bör framförallt förstås som en fråga om att ansluta och anpassa sig

265 00:18:33,150 --> 00:18:36,230 till det svenska medborgerliga samhällskontraktet.

266 00:18:36,990 --> 00:18:42,370 Det är med andra ord en assimilering som bygger på såväl öppenhet som kravfullhet,

267 00:18:42,890 --> 00:18:45,190 där etnicitet spelar en jämförelsevis mindre roll

268 00:18:45,750 --> 00:18:49,850 än språk samt respekt för lagar och regler.

269 00:18:50,610 --> 00:18:57,010 Det kulturbegrepp som träder fram förefaller också vara brett och kopplat till å ena sidan språket

270 00:18:57,270 --> 00:18:59,830 och å den andra till lagar och regler.

271 00:19:00,850 --> 00:19:04,950 Majoriteten är varken postnationella globalister

272 00:19:05,210 --> 00:19:07,250 eller etniska nationalister.

273 00:19:08,790 --> 00:19:11,350 Ett genomgående tema i denna artikel

274 00:19:11,610 --> 00:19:15,710 är att svensk nationell identitet i första hand är kopplad till

275 00:19:16,010 --> 00:19:17,290 lagar och regler,

276 00:19:17,790 --> 00:19:20,610 men att denna betoning inte ska frikopplas

277 00:19:20,870 --> 00:19:23,950 från språk och kultur i bred bemärkelse.

278 00:19:24,710 --> 00:19:27,530 Såväl gemenskap inom nationalstaten

279 00:19:27,790 --> 00:19:30,590 som social gemenskap i den lilla världen

280 00:19:30,850 --> 00:19:34,190 familj, partnerskap, grannar, lokalsamhälle

281 00:19:34,950 --> 00:19:38,790 formas inte enbart av att fylkas kring lagar och regler,

282 00:19:39,050 --> 00:19:43,910 utan den beror även på igenkännande i form av kulturella faktorer.

283 00:19:44,670 --> 00:19:45,710 Svensk nationell identitet

284 00:19:46,010 --> 00:19:47,550 är med andra ord

285 00:19:47,790 --> 00:19:51,130 något som kan ses som en blandning eller syntes

286 00:19:51,630 --> 00:19:54,190 av det medborgerliga och det kulturella.

287 00:19:55,730 --> 00:20:01,870 Slutsatsen vi drar är att den nationella identiteten inte bara är en fråga om abstrakta principer.

288 00:20:02,910 --> 00:20:05,210 Den är även kulturellt myntad

289 00:20:05,710 --> 00:20:11,610 som svaren rörande att tala svenska och vikten av att omfamna svensk kultur i bred mening pekar på.

290 00:20:13,390 --> 00:20:15,710 Våra institutioner och inte minst vårt

291 00:20:16,010 --> 00:20:17,030 tradition rörande

292 00:20:17,290 --> 00:20:19,070 land ska med lag byggas

293 00:20:19,330 --> 00:20:21,390 är historiskt förankrade.

294 00:20:21,890 --> 00:20:26,510 De står inte i motsats till kultur och utgör en central del av den

295 00:20:27,010 --> 00:20:29,310 med cirka 700 år på nacken

296 00:20:29,570 --> 00:20:32,390 om vi tar Magnus Erikssons landslag

297 00:20:32,650 --> 00:20:34,430 från mitten av 1300-talet

298 00:20:34,690 --> 00:20:35,970 som utgångspunkt.

299 00:20:37,250 --> 00:20:41,350 Det är därför viktigt att betona att även vår medborgarnationalism

300 00:20:41,610 --> 00:20:43,910 och vår dyrkan av lag och rätt

301 00:20:44,430 --> 00:20:45,710 ytterst är kulturellt

302 00:20:46,010 --> 00:20:46,770 präglad.

303 00:20:47,290 --> 00:20:50,350 Lag och rätt, religion och tillit,

304 00:20:50,610 --> 00:20:55,990 vår politiska kultur med dess betoning på förhandling och respekt för småfolket,

305 00:20:56,750 --> 00:20:59,070 inget av detta kan frikopplas

306 00:20:59,310 --> 00:21:01,110 från det historiska arvet

307 00:21:01,370 --> 00:21:03,410 och den beständiga kulturen.

308 00:21:04,690 --> 00:21:10,830 Sverige är inte i första hand en demokrati som kan beskrivas i abstrakta legalistiska termer av

309 00:21:11,090 --> 00:21:12,370 liberaldemokrati

310 00:21:12,890 --> 00:21:15,710 utan en tätare gemenskap där ledordet

311 00:21:16,010 --> 00:21:16,770 som frihet

312 00:21:17,030 --> 00:21:18,570 land ska med lag byggas

313 00:21:19,070 --> 00:21:23,690 förenar nationalromantiska tematiker med moderna ideal

314 00:21:23,950 --> 00:21:25,990 där medborgaruniversalism

315 00:21:26,250 --> 00:21:27,790 och statsindividualism

316 00:21:28,030 --> 00:21:32,130 ingår i den centrala gemenskapsbärande syntesen.

317 00:21:33,410 --> 00:21:34,430 I detta perspektiv

318 00:21:34,690 --> 00:21:37,770 blir det viktigt att inte alltför skarpt dra gränsen

319 00:21:38,030 --> 00:21:40,830 mellan medborgarnationalism å ena sidan

320 00:21:41,090 --> 00:21:43,150 och kulturell och etnisk

321 00:21:43,390 --> 00:21:44,930 nationalism å den andra.

322 00:21:45,750 --> 00:21:49,070 Om vi utgår från det otydliga begreppet etnisk

323 00:21:49,590 --> 00:21:52,410 är detta ett ord som vätter åt två håll

324 00:21:52,910 --> 00:21:56,510 dels mot härkomst, ras och hudfärg

325 00:21:57,010 --> 00:22:02,130 dels mot kultur i termer av seder, vanor, värderingar,

326 00:22:02,390 --> 00:22:04,430 praktiker och institutioner.

327 00:22:05,470 --> 00:22:09,310 Det förra syns vara tämligen främmande för svensk kultur

328 00:22:09,810 --> 00:22:13,150 det senare är å andra sidan en viktig komponent.

329 00:22:14,430 --> 00:22:15,710 Detta är insikter

330 00:22:16,010 --> 00:22:17,790 som delvis har fördunklats

331 00:22:18,050 --> 00:22:19,330 av senare decenniers

332 00:22:19,590 --> 00:22:20,110 febless

333 00:22:20,350 --> 00:22:21,890 för den postnationella

334 00:22:22,150 --> 00:22:23,430 internationalismen.

335 00:22:24,190 --> 00:22:26,250 Låt oss därför avsluta genom att låta

336 00:22:26,510 --> 00:22:28,550 två tongivande röster tala

337 00:22:29,070 --> 00:22:30,350 en historisk

338 00:22:30,590 --> 00:22:32,130 den andra samtida.

339 00:22:33,410 --> 00:22:38,270 När Per Albin Hansson under mellankrigstiden hävdade att svenskarna hade

340 00:22:38,530 --> 00:22:40,330 demokratin i blodet

341 00:22:41,090 --> 00:22:45,450 och när Laven Redar hundra år senare betonade vikten av att

342 00:22:45,750 --> 00:22:47,790 känna lagen i våra hjärtan

343 00:22:48,570 --> 00:22:53,430 så åberopade de båda vikten av att lagen är internaliserad som norm

344 00:22:53,950 --> 00:22:56,250 som något omedelbart och självklart

345 00:22:56,510 --> 00:22:58,550 inte formellt eller tekniskt.

346 00:22:59,070 --> 00:23:03,150 Det kräver inte tillgång till lagbok eller hågkomst av grundlag

347 00:23:03,410 --> 00:23:08,270 för att förstå vikten av skötsamhet och laglydighet som grundbultar

348 00:23:08,530 --> 00:23:12,110 i ett outtalat men underförstått samhällskontrakt.

349 00:23:12,890 --> 00:23:15,710 En sådan gemenskap bygger på ömsesidighet,

350 00:23:16,010 --> 00:23:18,830 och gemensamma kulturella referenspunkter

351 00:23:19,330 --> 00:23:22,410 som är moraliskt djupa å ena sidan

352 00:23:22,910 --> 00:23:27,010 och institutionellt förankrade å andra sidan.

353 00:23:31,210 --> 00:23:33,250 Det här var en essä i kvartal

354 00:23:33,770 --> 00:23:36,070 med Lagen i hjärtat

355 00:23:36,590 --> 00:23:40,670 av Lars Trädgård som är professor i historia.

356 00:23:41,710 --> 00:23:43,490 Inläsare Staffan Dopping.