Ekonomiprofessorn Jesper Rangvid ser tydliga likheter med 1970-talets krisår – en farlig stagflation kan stå för dörren. Vincent Gave, grundare av makroanalysföretaget Gavekal, menar att blockaden av Hormuzsundet var spiken i kistan för den globala världsordningen – resultatet kan bli en ”ransoneringsekonomi”. – Vi får helt enkelt vänja oss vid en värld med högre inflation och perioder av bristsituationer. Ekonomijournalisten Jonas A Eriksson intervjuar dem här. Inläsare: Magnus Thorén
1 00:00:00,800 --> 00:00:08,400 Välkommen till Bristens tid, räkna med ransonering, av Jonas A. Eriksson.
2 00:00:09,740 --> 00:00:16,040 Ekonomiprofessorn Jesper Rangvid ser tydliga likheter med 1970-talets krisår.
3 00:00:16,620 --> 00:00:19,400 En farlig stagflation kan stå för dörren.
4 00:00:20,280 --> 00:00:25,120 Vincent Gave, grundare av makroanalysföretaget GaveCal,
5 00:00:25,120 --> 00:00:31,100 menar att blockaden av hormonsundet var spiken i kistan för den globala världsordningen.
6 00:00:31,420 --> 00:00:34,320 Resultatet kan bli en ransoneringsekonomi.
7 00:00:35,100 --> 00:00:40,700 Vi får helt enkelt vänja oss vid en värld med högre inflation och perioder av bristsituationer.
8 00:00:41,600 --> 00:00:45,800 Ekonomijournalisten Jonas A. Eriksson intervjuar dem här.
9 00:00:46,960 --> 00:00:51,300 Nyligen gick larm om att flygbränslet var på väg att ta slut i Europa.
10 00:00:51,300 --> 00:00:54,800 Men på Kastrup Airport är lagren fortfarande välfärdig.
11 00:00:55,120 --> 00:01:01,660 I det spända läge som uppstått sprids rykten snabbt.
12 00:01:02,000 --> 00:01:07,420 Så på fredagen gav Iran beskedet att sundet är öppet igen och börsen fick glädjehicka.
13 00:01:08,320 --> 00:01:10,320 Även om osäkerheten fortfarande är stor.
14 00:01:11,320 --> 00:01:17,420 Klart är emellertid att priset på flygbränsle fördubblats sen kriget bröt ut den 28 februari.
15 00:01:17,420 --> 00:01:22,420 En obehaglig överraskning väntar sommarens semesterresenärer.
16 00:01:23,300 --> 00:01:25,100 Som utöver inställda flyg.
17 00:01:25,120 --> 00:01:31,120 Sannolikt kommer att behöva betala mer för bagage och benutrymme och bränsletillägg.
18 00:01:31,120 --> 00:01:35,120 Om flygbolagen inte vågar höja flygbiljettpriserna rakt av.
19 00:01:35,120 --> 00:01:37,120 Vilket kanske vore det mest logiska.
20 00:01:37,120 --> 00:01:41,120 Välkommen till en värld präglad av brist och ransonering.
21 00:01:41,120 --> 00:01:47,120 Vad kan den ekonomiska politiken egentligen göra i ett läge som vi nu befinner oss i?
22 00:01:47,120 --> 00:01:52,120 Jag kontaktar ekonomiprofessorn Jesper Rangvid vid Copenhagen Business School.
23 00:01:52,120 --> 00:01:54,120 Expert på ekonomiska kriser.
24 00:01:54,120 --> 00:02:06,120 Han ledde 2008 en utredning som den dåvarande danska ekonomiministern tillsatte för att analysera orsakerna till finanskrisen och dra lärdomar inför framtiden.
25 00:02:06,120 --> 00:02:18,120 Rangvid menar att likheten mellan inflationsutvecklingen under de senaste fem åren och under 1970-talet är både slående och oroande.
26 00:02:18,120 --> 00:02:21,120 Just när inflationen började vända nedåt.
27 00:02:21,120 --> 00:02:25,120 Och likheterna med 1970-talet såg ut att minska.
28 00:02:25,120 --> 00:02:27,120 Bröt kriget i Mellanöstern ut.
29 00:02:27,120 --> 00:02:29,120 Som diagrammet nedan visar.
30 00:02:29,120 --> 00:02:34,120 Rangvid menar att vi kommer att få se högre inflation de kommande månaderna.
31 00:02:34,120 --> 00:02:37,120 Om det råder inget tvivel.
32 00:02:37,120 --> 00:02:44,120 Det han är mest rädd för är att vi riskerar att hamna i ett stagflationsscenario som vi gjorde på 1970-talet.
33 00:02:44,120 --> 00:02:49,120 Där låg eller negativ ekonomisk tillväxt sammanfaller med hög inflation.
34 00:02:49,120 --> 00:02:50,120 Och ofta stigande arbetslöshet.
35 00:02:51,120 --> 00:03:04,120 Internationella valutafonden, IMF, räknar i sin nyligen publicerade prognos över världsekonomin med att om energipriserna hålls uppe kommer inflationen bli seglivad.
36 00:03:04,120 --> 00:03:09,120 Vilket kan tvinga centralbankerna att hålla räntorna högre längre.
37 00:03:09,120 --> 00:03:11,120 Eller till och med tvingas höja dem.
38 00:03:11,120 --> 00:03:15,120 Men det kan bli mycket värre om krisen skulle bli mer utdragen.
39 00:03:15,120 --> 00:03:19,120 Rangvid menar att centralbanker bör reagera på inflation i form av generella förändringar.
40 00:03:19,120 --> 00:03:26,120 Inte på prisuppgångar för enskilda varor.
41 00:03:26,120 --> 00:03:32,120 Detta eftersom räntehöjningar påverkar efterfrågan brett i ekonomin och därmed alla priser.
42 00:03:32,120 --> 00:03:39,120 Om det bara är olje- och gaspriser som striger bör centralbanker i utgångsläget inte reagera.
43 00:03:39,120 --> 00:03:47,120 Därför oroar sig många bedömare nu för att prisökningar på olja och gas kommer att sprida sig vidare till andra delar av samhället.
44 00:03:47,120 --> 00:03:49,120 Så kallade andrahandseffekter.
45 00:03:49,120 --> 00:03:54,120 I ett sådant scenario bör centralbankerna agera, menar Rangvid.
46 00:03:54,120 --> 00:03:59,120 Stankflation är något av det värsta som en ekonomi kan drabbas av.
47 00:03:59,120 --> 00:04:04,120 Det är därför viktigt att det inte kommer för stora finanspolitiska lättnader.
48 00:04:04,120 --> 00:04:09,120 Eftersom de riskerar att spä på inflationen, enligt Rangvid.
49 00:04:09,120 --> 00:04:15,120 Därför bör eventuella stimulanser nu handla om riktade och tillfälliga stödåtgärder.
50 00:04:15,120 --> 00:04:18,120 Till grupper som har det svårast.
51 00:04:18,120 --> 00:04:24,120 En tröst är att det ser lite ljusare ut för länder i Norden som Sverige, Norge och Danmark.
52 00:04:24,120 --> 00:04:29,120 Som har bättre statsfinanser, som ger lite mer frihet att stimulera.
53 00:04:29,120 --> 00:04:33,120 Penningpolitiken måste samtidigt stramas åt, men inte för mycket.
54 00:04:33,120 --> 00:04:35,120 Det är svårt att nå en bra balans.
55 00:04:35,120 --> 00:04:40,120 På längre sikt behövs åtgärder mot problemens kärna.
56 00:04:40,120 --> 00:04:44,120 Eftersom krisen har utlösts av en utbudschock.
57 00:04:44,120 --> 00:04:47,120 Kraftiga prisökningar på olja och gas.
58 00:04:47,120 --> 00:04:51,120 Behöver politiken fokusera på att öka tillgången på energi.
59 00:04:51,120 --> 00:04:55,120 Till exempel genom att främja investeringar i förnybar energi.
60 00:04:55,120 --> 00:05:00,120 Vilket också förbättrar försörjningstryggheten i samhället, menar Rangvid.
61 00:05:00,120 --> 00:05:06,120 Han tror att centralbankerna, om så krävs, kommer att höja räntorna mycket snabbare den här gången.
62 00:05:06,120 --> 00:05:08,120 Än på 1970-talet.
63 00:05:08,120 --> 00:05:13,120 Vilket gör att han är mer optimistisk om att beslutsfattarna kommer att lyckas tämja inflationen.
64 00:05:13,120 --> 00:05:16,120 Bättre nu än på 1970-talet.
65 00:05:16,120 --> 00:05:20,120 Men det finns bedömare som ser mer pessimistiskt på framtiden.
66 00:05:20,120 --> 00:05:23,120 En av dem är Louis Vincent Gave.
67 00:05:23,120 --> 00:05:29,120 Vd och medgrundare av det globala makroanalysföretaget GaveCal.
68 00:05:29,120 --> 00:05:34,120 Ett institut med särskilt fokus på geopolitik och Kina och Asien.
69 00:05:34,120 --> 00:05:41,120 Gave menar att det vi nu ser utspela sig framför våra ögon är att den globala världsordningen vi vant oss vid
70 00:05:41,120 --> 00:05:46,120 de tre senaste decennierna med kriget har brutit samman.
71 00:05:46,120 --> 00:05:48,120 Hormuz blev droppen.
72 00:05:48,120 --> 00:05:51,120 Världen har vilat på tre antaganden.
73 00:05:51,120 --> 00:05:53,120 Att energi alltid funnits där.
74 00:05:53,120 --> 00:05:55,120 Att USA skyddat handelsvägarna.
75 00:05:55,120 --> 00:05:59,120 Och att landet hållit ihop det globala ekonomiska systemet.
76 00:05:59,120 --> 00:06:01,120 Men det håller inte längre.
77 00:06:01,120 --> 00:06:06,120 USA är inte längre en god hegemon som dess allierade kan lita på.
78 00:06:06,120 --> 00:06:10,120 Han rådgiver nu sina kunder att inte köpa statsobligationer.
79 00:06:10,120 --> 00:06:13,120 I västvärldens länder.
80 00:06:13,120 --> 00:06:18,120 Eftersom han tror att inflationen där kommer att bli högre än konsensusprognosen.
81 00:06:18,120 --> 00:06:21,120 Och då tappar obligationer i värde.
82 00:06:21,120 --> 00:06:25,120 Nu tvingas länder istället bygga lager av varor.
83 00:06:25,120 --> 00:06:27,120 Träkra sin egen energiförsörjning.
84 00:06:27,120 --> 00:06:31,120 Och i vissa fall begränsa export av kritiska varor.
85 00:06:31,120 --> 00:06:34,120 Som till exempel bränsle och gödsel.
86 00:06:34,120 --> 00:06:38,120 Till de länder som är mest utsatta för vad som sker i Hormuz.
87 00:06:38,120 --> 00:06:42,120 Hör viktiga ekonomier som Japan, Taiwan och Sydkorea.
88 00:06:42,120 --> 00:06:46,120 De befinner sig nu på gränsen av vad de klarar.
89 00:06:46,120 --> 00:06:50,120 Men det finns också länder som länge förberett sig för ett scenario som vi nu ser.
90 00:06:50,120 --> 00:06:52,120 Som Kina.
91 00:06:52,120 --> 00:06:55,120 När olje- och gastillgången nu minskar.
92 00:06:55,120 --> 00:06:59,120 Kommer Peking öka kolanvändningen, förutspår Gave.
93 00:06:59,120 --> 00:07:02,120 Han menar att vi får vänja oss vid en värld med högre inflation.
94 00:07:02,120 --> 00:07:05,120 Och perioder med bristsituationer.
95 00:07:05,120 --> 00:07:07,120 Men det finns inte bara förlorare.
96 00:07:07,120 --> 00:07:09,120 I den uppkomna situationen.
97 00:07:09,120 --> 00:07:15,120 Norge rapporterar till exempel de högsta oljeintäkterna i norska kronor någonsin i mars.
98 00:07:15,120 --> 00:07:17,120 57,4 miljarder.
99 00:07:17,120 --> 00:07:21,120 En ökning med 68% jämfört med samma månad förra året.
100 00:07:21,120 --> 00:07:26,120 Svensk ekonomi väntas växa med omkring 2,5% i år.
101 00:07:26,120 --> 00:07:28,120 En ganska hälsosam tillväxt.
102 00:07:28,120 --> 00:07:31,120 Efter de senaste årens svagare konjunktur.
103 00:07:31,120 --> 00:07:36,120 Men det kan ändras snabbt om situationen försämras som en följd av kriget.
104 00:07:36,120 --> 00:07:42,120 Det blir i så fall viktigt att den ekonomiska politiken utformas rätt.
105 00:07:42,120 --> 00:07:52,120 Många av oss som var små eller ännu inte födda under 70-talets oljekriser vet inte vad brist och ransonering innebär.
106 00:07:52,120 --> 00:08:01,120 Det är egentligen bara människor i den äldre generationen i EUs östeuropeiska medlemsländer som upplevt verklig knapphet.
107 00:08:01,120 --> 00:08:04,120 Än så länge syns ingen öppen ransonering i Europa eller Sverige.
108 00:08:04,120 --> 00:08:08,120 Men tecknen på brist blir allt tydligare.
109 00:08:08,120 --> 00:08:18,120 Myndigheter, både nationellt och på EU-nivå, förbereder sig nu för att prioritera energi mellan hushåll, industri och samhällsviktiga funktioner.
110 00:08:18,120 --> 00:08:20,120 Om läget skulle förvärras.
111 00:08:20,120 --> 00:08:31,120 För andra varor, som drivmedel och flygbränsle, handlar det än så länge om stigande priser och störningar snarare än direkta begränsningar.
112 00:08:31,120 --> 00:08:33,120 Så en mycket dyrare flygbiljett till solnivå.
113 00:08:34,120 --> 00:08:39,120 Om det blir mer och mer soligare breddgrader i sommar kanske ska ses som något positivt.
114 00:08:39,120 --> 00:08:44,120 I ransoneringens tidevarv är alternativet helt inställda flyg.
115 00:08:44,120 --> 00:08:48,780 Det här var en artikel från Kvartal.
116 00:08:48,780 --> 00:08:54,780 Välkommen till bristens tid räknar med ransonering av Jonas A. Eriksson.
117 00:08:54,780 --> 00:08:57,780 Analytiker, skribent och rådgivare.
118 00:08:57,780 --> 00:08:59,780 Inläsare Magnus Thorén.
Källinformation
- Utgivare:
- Kvartal
Skapad: 4 maj 2026