Kongress 2019 - fredag debatt

Medverkande: Moderator (programledare), Linus Laxo (representant partistyrelsen), Göran Hådén (talare, representant partistyrelsen), Alina (talare), Niklas Tidevall (talare), Karolina Skog (ekonomisk politisk talesperson), Malte Roos (talare), Alma Tallborn (från Grön Ungdom), Mårten Roslund (talare), Karin Pleijel (från Göteborg), Elias Ytterbrink (från Göteborg), Lars Lugönsi (talare), Tess Lorin (talare), Jon Karlfeldt (talare), Jenny Lundström (talare), Niklas Steon (från Valentina), Carl Ståhle (talare), Gustav Erdén (från Malmö), Simon Tyrberg (representerar Grön ungdom), Oliver Björklund (representerar Grön ungdom), Emma Danielsson (talare), Göran Larsson (funktionär Borås, Västra Götalandsdelegationen), Ann-Katrin Miles (ombud för Gävle), Emil Forslund (från MP Skövde), Tina En (partistyrelseledamot), Kami Petersen (från Malmö), Tim Garnström (talare), Haval Mourad (från Stockholm), Lukas Henriksson (talare), Mattias Lafas (från Österåkers kommun), Peter Östervik (distriktsordförande Västmanland), Elon Wissing (landsbygdspolitiskt talesperson för Grön Ungdom), Kia Nordqvist (talare), Rebecka Forsberg (från Göteborg, klimatpolitisk talesperson för Grön Ungdom), Martin Malmgren (polis), Erik Sönnegård (talare), Gustav Fridolin (avgående språkrör)

Ämnen

• Ordningsfråga om debattschema: Kongressen diskuterar en ordningsfråga om att riva upp ett tidigare beslut om sista debattpasset och öppna för en ny omröstning. Kongressen väljer att inte väcka frågan.
• Höjda miljöskatter med utdelning (Kanadamodellen): Debatt om förslaget att intäkter från nya och höjda miljöskatter ska gå direkt tillbaka till medborgarna med en lika stor summa för alla. Partistyrelsen stöder idén som en grön skatteväxling med fördelningsprofil, medan kritiker menar att pengarna bör återinvesteras i miljöåtgärder och välfärd.
• Köttskatt och animalieskatt: Diskussion om att införa skatt på kött eller animaliska produkter för att minska miljö- och klimatpåverkan från livsmedelsproduktion. Partistyrelsen föredrar en antibiotikaskatt på 'fulkött' och en bredare översyn av livsmedelskedjan, medan andra föreslår en koldioxidskatt på livsmedel eller en skatteväxling för att förbättra djurhållningen.
• Fastighetsskatt: Debatt om att reformera fastighetsskatten för att generera intäkter till välfärd och klimatinvesteringar. Förslag om att rikta skatten mot dyrare bostäder och fritidshus för att uppnå fördelningseffekter, samtidigt som farhågor uttrycks om påverkan på låginkomsttagare och boende på landsbygden.
• Progressiv flygskatt: Intensiv diskussion om att införa en progressiv flygskatt där den som flyger mer betalar mer. Förespråkare lyfter fram jämlikhets- och klimatnyttan, medan motståndare oroar sig för integritetskränkning och att skatten skulle drabba de som saknar flygalternativ.
• Ekonomiskt system och e-krona: Ett inlägg om behovet av att reformera det ekonomiska systemet bortom ständig tillväxt och att återdemokratisera penningmängden genom att låta staten och Riksbanken skapa alla pengar, eventuellt via en e-krona.
• Avgående språkröret Gustav Fridolins tal: Gustav Fridolin håller sitt avskedstal som språkrör, där han tackar för sina år, reflekterar över Miljöpartiets historia och framtid, samt betonar vikten av social rättvisa, kollektiv handling och att vara partiet för alla som vill bygga något bättre.

Positioner

• Linus Laxo (Partistyrelsen) (Stöder höjda miljöskatter med utdelning till medborgarna.): Det är en intressant idé och en grön skatteväxling med en fördelningsprofil. Höginkomsttagare har generellt högre miljöavtryck och skulle betala mer, medan låginkomsttagare med lägre avtryck skulle få tillbaka mer, vilket gör systemet rättvist.
• Malte Roos (Stöder att intäkter från miljöskatter återförs till medborgarna.): Miljöskatter kan drabba låginkomsttagare hårdare. Att återföra pengarna jämnt skulle gynna både miljökämpar och låginkomsttagare, samtidigt som incitamentet att minska utsläpp bibehålls.
• Niklas Steon (Vill att återbäringen av miljöskatter ska gälla alla befintliga miljöskatter, inte bara nya eller höjda.): Att begränsa återbäringen är en onödig låsning. Befintliga skatter som bensinskatten skulle kunna användas för att styra beteenden mot fossilfritt och kollektivtrafik, vilket också ger positiva fördelningskonsekvenser.
• Gustav Erdén (från Malmö) (Motsätter sig direkt utdelning av miljöskatteintäkter till medborgarna.): Sverige har hög skattetolerans och värderar välfärden. Förslaget nedprioriterar miljöfrågor genom att antyda att medborgare behöver mutas. Miljöskatter bör återinvesteras i miljöinsatser och grön omställning, inte riskera att öka konsumtionen.
• Haval Mourad (från Stockholm) (Motsätter sig att miljöskatteintäkter skickas tillbaka till medborgarna.): Pengarna bör användas till klimatsmarta investeringar, som bonus-malus-systemet, för att uppmuntra gott beteende. Att skicka tillbaka pengar ovillkorligt bidrar bara till ökad konsumtion och är kontraproduktivt.
• Tim Garnström (Stöder utdelning av koldioxidskatten till medborgarna.): Det är svårt att veta vad som är bra, men lätt att veta vad som är dåligt (koldioxid). Att dela ut pengarna till medborgarna möjliggör att de kan lösa problem på en nära nivå och skulle öka stödet för höjda skatter, vilket också har en utjämnande effekt.
• Martin Malmgren (Motsätter sig direkt utdelning av miljöskatteintäkter.): Det är ett för enkelt sätt att köpa acceptans för nödvändiga skatter. Pengarna bör investeras i välfärden (sjukvård, socialtjänst) och grön omställning för att stärka samhällets grundläggande funktioner, särskilt för de svagaste.
• Erik Sönnegård (Motsätter sig förslaget om direkt utdelning av miljöskatteintäkter.): Pengarna kan användas för mer klimateffektiva åtgärder. Han är skeptisk till att de fördelningspolitiska effekterna skulle slå rätt, då vissa kan vara 'inlåsta i ett fossilt behov', exempelvis på landsbygden.
• Göran Hådén (Partistyrelsen) (Föredrar en bredare översyn av livsmedelskedjan och test av normer i offentlig sektor framför en generell köttskatt.): Dagens köttkonsumtion är ohållbar. En statlig utredning av livsmedelskedjan behövs. Att testa nya normer i offentlig sektor, som WWF:s 'En planet'-märkning, kan ha stor psykologisk effekt och minska miljöpåverkan.
• Alina (Motsätter sig en allmän kött- eller animalieskatt.): Miljöpåverkan är komplex och inte bara en fråga om kött kontra vegetariskt. Exempel från Arvika visade att en vegetarisk dag i skolan fick slopas tillfälligt under torka för att undvika matsvinn, vilket illustrerar komplexiteten och lokala realiteter.
• Karolina Skog (ekonomisk politisk talesperson) (Betonar komplexiteten i livsmedelsbeskattning och förespråkar en nyanserad strategi.): Livsmedelspåverkan är en bred miljöfråga, inte bara klimat, och mat är också kultur. Det krävs ödmjukhet i frågan och stödjer att verktyg som Göran Hådén nämnde används i offentlig sektor.
• Elias Ytterbrink (från Göteborg) (Motsätter sig köttskatt men förespråkar en koldioxidskatt på livsmedel med höga utsläpp.): En koldioxidskatt undviker det negativa symbolvärdet av en köttskatt, är mer rättvis (inkluderar även vissa veganska livsmedel med höga utsläpp) och gynnar svenskproducerad mat med lägre utsläpp. Det är tydligare och mer pedagogiskt för väljare och konsumenter.
• Jenny Lundström (Motsätter sig en koldioxidskatt på livsmedel.): Partistyrelsens förslag om antibiotikaskatt träffar den 'vidriga djurhållningen'. Livsmedelsproduktion är för mångfacetterad för reduktionistiska verktyg; en helhetssyn som inkluderar biologisk mångfald, resurseffektivitet, klimat, djurvälfärd och antibiotika behövs.
• Mattias Lafas (från Österåkers kommun) (Motsätter sig generella kött- och animalieskatter.): Motionerna saknar nyans och skiljer inte på olika typer av kött eller djurhållning med varierande klimatpåverkan. Det skulle drabba svenskt naturbeteskött och småskaliga jordbrukare orättvist och riskerar att partiet uppfattas som okunnigt om landsbygden.
• Peter Östervik (distriktsordförande Västmanland) (Föreslår en skatteväxling från antibiotika/kött/animalieskatt för att förbättra djurhållningen.): Vidriga förhållanden för djur måste bort, men detta kostar. En skatteväxling skulle ge bönder medel att utöka arealer och förbättra djurvälfärden, vilket stöder en levande landsbygd.
• Niklas Tidevall (Vill återuppta diskussionen om fastighetsskatt och reformera den.): Fastighetsskatten är en av de bästa skattebaserna för intäkter till välfärd och klimat, då den inte negativt påverkar arbete. Föreslår att skatten riktas mot bostäder med höga taxeringsvärden och fritidsbostäder, samt att tak och skydd som skapar skevheter fasas ut.
• Karolina Skog (ekonomisk politisk talesperson) (Ser fastighetsavgiften/skatten som en möjlig del i en bredare översyn av skattesystemet.): Det finns behov av att stärka kommunal ekonomi och utjämna ekonomiska klyftor. Niklas Tidevalls förslag är bra för att närma sig frågan utan att återinföra den gamla skattens brister, men med potential att höja progressiviteten.
• Jon Karlfeldt (Stöder Niklas Tidevalls yrkanden om fastighetsskatt.): Fastigheter är en utmärkt, orörlig skattebas med god fördelningseffekt. Ekonomer är eniga om dess fördelar. Tidevalls förslag är rättvisa genom att rikta skatten mot de dyraste hemmen och fritidsbostäder, utan att drabba 'vanliga människor'.
• Carl Ståhle (Förespråkar en helhetssyn på skattepolitiken och fokuserar på ränte- och rotavdragen.): Skatterna har två funktioner: välfärd och omställning. Dagens fastighetsavgift drabbar låginkomsttagare hårdare. Det stora problemet är ränteavdraget, som gynnar ägt boende utan motsvarande fastighetsskatt, samt rotavdraget, vilka båda stimulerar konsumtion.
• Simon Tyrberg (Grön ungdom) (Stöder Niklas Tidevalls förslag om fastighetsskatt.): Grön Ungdom vill minska ekonomiska klyftor genom att göra det svårare att tjäna pengar på befintligt kapital. Fastigheter är orörliga och därmed en lämplig skattebas för omfördelning, särskilt när skatten riktas mot de rikaste.
• Emma Danielsson (Stöder fastighetsskatt och Tidevalls förslag, samt föreslår en möjlighet till uppskjuten betalning.): Fastigheter är rimliga att beskatta och kan inte flyttas. För att undvika att människor tvingas sälja sina hem på grund av höga skatter, bör det finnas en möjlighet att betala med hjälp av husets värde, där staten får delar vid försäljning.
• Lukas Henriksson (Vill återuppta diskussionen om fastighetsskatt för att beskatta förmögenhet och omfördela.): För att på riktigt ta itu med ojämlikhet måste förmögenhet beskattas. Fastigheter är en form av kapital som inte kan flyttas, vilket gör dem till en lämplig skattebas, även om det är impopulärt.
• Alma Tallborn (från Grön Ungdom) (Förespråkar en progressiv flygskatt.): Det är bråttom att sänka utsläppen, och flyget spelar en stor roll. Den som flyger mer har mer pengar och ska betala mer. Integritetsargumentet är inte tillräckligt starkt med tanke på Sveriges offentlighetsprincip och behovet av en beboelig planet.
• Mårten Roslund (Motsätter sig en progressiv flygskatt på grund av integritetsfrågor.): Man ska inte bygga upp en infrastruktur för att övervaka medborgarnas köp eller resvanor, liknande invändningarna mot FRA.
• Karin Pleijel (från Göteborg) (Stöder idén om en progressiv flygskatt men anser den vara för krånglig och integritetskränkande. Föreslår istället en kraftigt höjd flygskatt med regionala undantag.): En progressiv skatt kan vara verksam, men komplexiteten och integritetsfrågorna är problematiska. Ett alternativ är att kraftigt höja flygskatten och göra regionala undantag, vilket hon har lagt ett förslag om.
• Oliver Björklund (Grön ungdom) (Stöder starkt en progressiv flygskatt.): Många kandidater betonade socialpolitik. 70% av flygresorna görs av 15% av befolkningen (de rikaste). En progressiv skatt låter de rikaste betala mest för sitt ohållbara resande, vilket vässar både jämlikhets- och klimatpolitiken. Den nuvarande flygskatten är otillräcklig.
• Emil Forslund (från MP Skövde) (Motsätter sig en progressiv flygskatt på grund av integritetsrisker.): Att införa en progressiv skatt kräver mätning av individers flygande, vilket skapar ett farligt verktyg för smutskastning och mediadrev, som drabbar den personliga integriteten. En generell höjning av flygskatten är tillräcklig för att komma åt det ökande flygandet utan individuell övervakning.
• Tina En (Partistyrelsen) (Förespråkar att fokusera på den befintliga flygskatten och verka för att den ska höjas.): Det är viktigt att fokusera på det jobb som redan gjorts och de beslut som tagits. Även om progressiva förslag är bra, finns det problem med dem, och partistyrelsen yrkar avslag på dessa.
• Kami Petersen (från Malmö) (Stöder en radikalare flygpolitik men föredrar en kraftigt ökad flygskatt med regionala undantag framför en progressiv modell.): En progressiv skatt kan slå hårt mot de utan alternativ och skapa motsättningar mellan landsändar. Föreslår kraftigt ökad skatt på långväga utrikesresor och inrikesresor med alternativ, med undantag där alternativ saknas, med hänsyn till svensk infrastruktur.
• Elon Wissing (Grön Ungdom) (Stöder en progressiv flygskatt och kritiserar partiledningen för att vara feg i klimatpolitiken.): Personuppgifter är redan offentliga. Miljöpartiet har tidigare drivit radikal klimatpolitik, och ungdomar strejkar för mer. Alternativen till flyget, som tåget, är på väg tack vare infrastrukturinvesteringar.
• Rebecka Forsberg (Grön Ungdom) (Stöder starkt en progressiv flygskatt.): De som släpper ut mest ska betala mest, vilket är en ledande princip för klimatpolitik. 15% av befolkningen står för 70% av flygresorna. Det måste bli så dyrt att överdrivet flygande inte är möjligt, särskilt med tanke på de korta tidsramarna för klimatmålen.
• Ann-Katrin Miles (ombud för Gävle) (Förespråkar att reformera det ekonomiska systemet och stödja införandet av en e-krona.): Det nuvarande ekonomiska systemet bygger på ständig tillväxt och bankernas penningproduktion som skuld. Staten och Riksbanken bör skapa alla pengar för att återdemokratisera dem och lättare styra hur de används. Stöder Riksbankens diskussion om en e-krona.
• Gustav Fridolin (avgående språkrör) (Reflekterar över partiets roll, uttrycker tacksamhet och uppmanar till fortsatt kamp för social rättvisa och miljö.): Partiet ska vara en plats för mångas möjlighet att förändra, inte en åskådarsport. Vi är inte makten, vi tar den för att göra förändring. Vi måste spräcka våra filterbubblor och vara nära människors vardag. Kampen för ett Sverige där alla barn får en ärlig chans måste föras i varje budget. Miljöpartiet ska ha en regering där miljön har en plats vid bordet och rasismen aldrig får det.

Slutsatser

• Partistyrelsen och flera talare stöder idén om att intäkter från miljöskatter ska återbetalas jämnt till medborgarna för att öka acceptansen och uppnå fördelningspolitiska effekter, medan andra menar att pengarna bör återinvesteras i miljöåtgärder och välfärd för att undvika ökad konsumtion.
• En bred enighet finns om att minska livsmedelsproduktionens miljöpåverkan, men en generell köttskatt möter motstånd på grund av dess komplexitet, potentiella negativa effekter på svenskt jordbruk och svårigheter med att mäta koldioxidutsläpp för mat. Ett alternativ som en koldioxidskatt på livsmedel med höga utsläpp eller en antibiotikaskatt föredras av vissa.
• Det finns ett starkt intresse för att reformera fastighetsskatten för att beskatta förmögenhet som inte kan flyttas, särskilt dyra bostäder och fritidshus, för att öka jämlikheten och stärka kommunal ekonomi. Dock finns farhågor om hur det skulle påverka låginkomsttagare och boende på landsbygden.
• Grön Ungdom driver hårt på för en progressiv flygskatt för att de rikaste ska betala mest för sin klimatpåverkan, medan partistyrelsen och andra föredrar en generellt höjd flygskatt med regionala undantag, med hänvisning till integritetsfrågor och att inte drabba de utan flygalternativ.
• Partiets avgående språkrör Gustav Fridolin betonade vikten av att Miljöpartiet ska vara partiet för social rättvisa och att kanalisera ilska över orättvisor till handling, samt att partiet måste vara nära människors vardag och inte uppfattas som en 'makt' som påtvingar förändring.