Mojdeh Zandieh: Iranierna känner sig svikna av väst

Medverkande: Mojdeh Zandieh (intervjuad)

Västvärldens naivitet och nytt avtal🕓00:00:00 - 00:01:09

Programmet inleds med en diskussion om västvärldens naivitet gällande Iran och ett nyligen undertecknat samförståndsavtal mellan USA och Iran. Avtalet ses av många som en vinst för den iranska regimen, där fokus ligger på att öppna Hormuzsundet för att lugna oljepriserna. Iraniernas frihetskamp som ledde till omfattande demonstrationer i december och januari ignoreras.

Mojdeh Zandiehs perspektiv på avtalet🕓00:01:09 - 00:03:00

Mojdeh Zandieh presenterar sig som tv-producent med iransk bakgrund och betonar sitt fokus på det iranska folkets perspektiv. Hon kritiserar starkt samförståndsavtalet för att prioritera geopolitiska intressen som Hormuzsundet framför iraniernas kamp för frihet och demokrati mot ett teokratiskt styre. Det framkommer att många iranier känner sig svikna av omvärlden.

Iraniernas kamp fortsätter mot regimen🕓00:03:00 - 00:05:00

Det diskuteras om regimen är tillräckligt försvagad. Mojdeh Zandieh hävdar att det iranska folket inte kommer att ge upp sin kamp för frihet och mot det teokratiska styret, trots att det har blivit svårare. Hon kritiserar omvärldens passivitet och USA:s inkonsekventa politik, men ser fortsatt tecken på motstånd och aktivitet bland folket i Iran.

Regimens inre strider och västs uppfattning🕓00:05:00 - 00:09:50

Mojdeh Zandieh beskriver hur folket i Iran fortsätter sin kamp mot regimen, bland annat genom vardagliga handlingar som att klä sig fritt. Hon pekar på interna strider inom den iranska regimen och den "Islamiska republiken light"-bild som man försöker förmedla till väst, särskilt avseende talmannen Qalibaf. Det framkommer att regimen fortfarande förlitar sig på förtryck av folket.

Västvärldens hyckleri och mediabild av Iran🕓00:09:50 - 00:19:16

Det argumenteras för att regimens förtryck av det iranska folket kommer att fortsätta oförändrat, men att man utåt försöker framställa sig som "mjukare" mot väst. En parallell dras till tidigare "reformvänliga" presidenter. Västvärldens "normalisering" av relationer med talibaner och Syriens ledare kritiseras som hyckleri. Vidare problematiseras svensk medias ensidiga bild av Iran och Mellanöstern, där vissa experter får dominera narrativet medan andra perspektiv utelämnas.

Folkets rop på frihet och världens tystnad🕓00:19:16 - 00:24:43

Mojdeh Zandieh menar att den sanna kärnan i det iranska folkets protester handlar om att återta Iran, snarare än enbart ekonomisk misär. Det lyfts fram att tiotusentals demonstranter har dödats av regimen, och en djup sorg uttrycks över att omvärlden inte tagit detta på allvar. Detta leder till en känsla av svikenhet bland iranierna.

Regimens kontroll och folkets motstånd🕓00:24:43 - 00:32:36

Det belyses hur den iranska säkerhetspolisen har omfattande kontroll och använder avancerad teknik, men också att det iranska folket har utvecklat subtila sätt att uttrycka motstånd. Regimen fortsätter sitt förtryck och avtalet med USA inkluderar en klausul om icke-inblandning i inrikespolitik. Mojdeh Zandieh kritiserar västvärldens kortsiktiga intressen, som olja och ekonomi, och hur dessa prioriteras framför att skydda demokratiska värderingar, även i Sverige.

Västvärldens medvetna val och revolutionens bakgrund🕓00:32:36 - 00:36:39

Det ifrågasätts om västvärldens agerande verkligen är naivitet, snarare ett medvetet val. Bakgrunden till revolutionen 1979 analyseras, där det framkommer att det var en komplex händelse med inblandning av islamister, vänstern och yttre maktintressen. Khomeini framhålls som politiskt okunnig, men ändå framgångsrik tack vare omvärldens agerande, vilket bevisar att yttre vilja kan påverka Irans öde.

Framtiden: Folkets obevekliga kamp för frihet🕓00:36:39 - 00:42:12

Mojdeh Zandieh uttrycker hopp om att det iranska folket inte kommer att glömma de massakrer som skett och kommer att fortsätta sin kamp för frihet och demokrati. Hon lyfter fram hur iranier utmanar regimen genom vardagliga handlingar, som kvinnor som vägrar bära slöja. Målet är att demokratisera Iran, återta landets resurser och etablera normala relationer med omvärlden, vilket också skulle gynna global stabilitet.