S#01 - Alexander Bard: WOKE CAPITALISM

Medverkande: Henrik Jönsson (Programledare, Entreprenör), Alexander Bard (Gäst, Filosof, Författare, Debattör)

Programintroduktion🕓00:04:57 - 00:05:12

Programmet "S#01 - Alexander Bard: WOKE CAPITALISM" inleds med en teknikkontroll inför premiäravsnittet av "Session med Henrik" från Hasselbacken i Stockholm. En vinjett rullas innan samtalet tar vid.

Ämnesintroduktion med Alexander Bard🕓00:05:12 - 00:05:46

Henrik Jönsson introducerar Alexander Bard som filosof, författare och entreprenör. Dagens ämne, "woke-kapitalism", beskrivs som något extremt motsägelsefullt och en av mänsklighetens konstigaste uppfinningar, som också benämns "prestige-kapitalism".

Entreprenörskapets historiska drivkraft🕓00:05:46 - 00:07:00

För att förklara "prestige-kapitalism" ges en bakgrund om företagsamhetens och entreprenörskapets vikt. Som kuriosa nämns att världens äldsta operativa företag, Kongo Gumi i Japan, har varit verksamt i 1442 år, vilket illustrerar den entreprenöriella formen som en kraft som driver civilisationen.

Företagens grundläggande principer🕓00:07:00 - 00:08:21

Ett företag startar med målet att överleva och sedan gå med vinst. Vinsten skapar värde som fördelas till aktieägare, anställda och sparas för framtida investeringar. Detta är principer som har drivit företag i tusentals år, från Venedig till Sidenvägen, och är fundamentala för ekonomisk utveckling.

Kritik av offentlig sektor och 'problemindustrin'🕓00:08:21 - 00:09:52

I Sverige anses företagande, särskilt exportföretag, vara källan till resurser som sedan beskattas för att finansiera samhället. Kritik riktas mot en växande "tredje tredjedel" i offentlig sektor bestående av byråkrater och administratörer som skapar problem som inte existerar. Dessa individer, ofta från sociala vetenskaper, politiserar världen och tar stor plats.

Entreprenörskap som civilisationens fundament🕓00:09:52 - 00:10:46

Entreprenörskap framhålls som den drivkraft som fick människan att lämna träden och utvecklas. Att spara information, en handling initierad av en "jävel" för 4000 år sedan, möjliggjorde att söner kunde bygga en bättre värld än sina fäder. Detta är civilisationens fundament, enligt den framförda idén, och dess bärande kraft är företagarna.

Innovation och 'hockey stick'-effekten🕓00:10:46 - 00:12:44

Författarinnan Deirdre McCloskey och hennes teori om "borgerlighetens dygder" och "hockey stick of innovation" nämns. Det framkommer att mänsklighetens välstånd var statiskt under lång tid men exploderade i mitten av 1800-talet, inte på grund av kolonialism eller rättsliga institutioner, utan genom innovation. Denna innovation möjliggjordes av institutionaliserad äganderätt och en läskunnig arbetskraft.

Kapitalismens förfall och marknadsföringens lögner🕓00:12:44 - 00:15:02

Den ekonomiska tillväxten efter 70-talet har varit svag, delvis på grund av byråkrati och regleringar. Kapitalister började ljuga genom marknadsföring, som fokuserade på image snarare än produkten, vilket skapade en "ljugarkultur". Med internets framväxt ersattes marknadsförare av kommunikatörer som började berätta historier utan koppling till produkten, vilket ses som en farlig utveckling mot en "prestige-ekonomi".

Företagandets förvrängda bild i Sverige🕓00:15:02 - 00:17:04

En personlig observation av en attitydförändring i Sverige beskrivs, där entreprenörskap, från att ha varit suspekt, omfamnats av "äckliga personer" som skapar "acceleratorer" och "hubbar". Detta kallas en "sovjetekonomi" där socialvetare försöker styra entreprenörskap. Det kritiseras att politikens syfte är att göra sig oumbärlig och infiltrera den kommersiella världen.

Vänsterns ideologiska skifte och 'offer'-mentalitet🕓00:17:04 - 00:22:50

Vänsterns ideologiska skifte från Marx (arbetaren som hjälte) till Rousseau (fokus på det lilla oskyldiga offret) beskrivs. Detta har lett till "intersektionalitet" och en jakt på minoriteter och offer att "mjölka", där allt som inte är en vit heterosexuell man kan hävda offerskap. Detta fenomen har spridit sig till den offentliga sektorn och skapar en generation unga som blivit "utbrända" av ett missriktat entreprenörskapsideal baserat på statligt stöd.

Akademiernas förfall och 'godhetstävling'🕓00:22:50 - 00:26:02

Akademierna anses vara "körda" då högre utbildning blir för dyr och innehållslös, särskilt i USA. Svenska högskolor, som Handelshögskolan, beskrivs som "nordkoreanska barnkollon" där fokus ligger på "godhet och finhet" snarare än substantiell innovation. Detta ses som en decennier lång "avel" av individer som hittar på problem som inte finns.

Trefrontskriget mot näringslivet🕓00:26:02 - 00:31:34

Näringslivet är under attack från tre håll: statliga satsningar på inkubatorer som fostrar dåliga entreprenöriella värden, intern och extern aktivism som pressar företagsledningar, och överreglering. Det framkommer att många chefer saknar förståelse och faller för de "barnsliga" kraven på godhetssignalering. Det civila samhället är söndertrasat, och Sverige beskrivs som mer likt Nordkorea.

'Prestigeekonomin' exemplifieras🕓00:31:34 - 00:33:30

Reklamfilmer från Audi och Åhléns visas som exempel på "woke"-fenomenet. Begreppet "prestigeekonomi" introduceras som en värdemässig förskjutning från att skapa ekonomiskt värde till att uppfatta en moralisk plikt att åstadkomma politiska förändringar, vilket beskrivs som "total fejk".

Företagsledningarnas bristande integritet🕓00:33:30 - 00:36:40

Företag som talar om "värdegrund" kritiseras för att sakna en genuin sådan och istället enbart vilja vara "till lags". H&M exemplifieras som ett företag som blivit rädd för omvärlden och skyddar varken kunder eller anställda. "Woke"-reklam anses ofta vara olönsam och skada varumärket, snarare än att gynna det.

Kommunikatörernas diktatur och 'cancel culture'🕓00:36:40 - 00:41:00

Kommunikationsbyråer, befolkade av individer med bakgrund i statstelevision och statlig radio, har tagit över företagens kommunikation och innovationsprocesser utan att förstå entreprenörskap. De försöker påtvinga en falsk bild av "tjusighet" och "välgörenhet". Fenomen som "cancel culture" och listor över "dåliga" företag (som CNN:s tweet) ses som "lynchmobbning" drivet av låga drifter.

Jacobinism och offerkultens konsekvenser🕓00:41:00 - 00:46:10

Historikern René Girard och hans teori om lynchmobbar och civilisationens sönderfall nämns. Vänsterns övergång till en offermentalitet, snarare än Marx' hjälteideal, förklaras. "Godhetssignalering" genom välgörenhetsgalor kritiseras som ett cyniskt spel för den övre medelklassen, där de fattiga används som "material". Svenska institutioner som KTH, Chalmers och Karolinska kritiseras för att prioritera genusvetande framför ingenjörskonst och forskning, vilket hotar landets framtid.

Kinas 'Baizu' och armérekrytering🕓00:46:10 - 00:51:10

Det kinesiska ordet "baizu" (sarkastisk beskrivning av känslostyrda västerlänningar med hycklande empati) introduceras. En jämförelse görs mellan en brittisk armérekryteringsfilm (fokus på inkludering, "mytos", orealistisk) och en kinesisk (fokus på vapenmakt, heroism, "patos", Top Gun-stil). Den brittiska filmen anses inte vara en effektiv rekryteringsfilm utan snarare en intern positionering för kommunikationsbyråer, medan den kinesiska syftar till att rekrytera soldater.

Företagens syfte urholkas🕓00:51:10 - 00:57:00

En militär har ett syfte att skydda folket, och ett företag har ett syfte att tjäna sina aktieägare. Att ideologiskt avvika från dessa kärnvärden, som när företag lägger pengar på politisk aktivism, är en förmögenhetsöverföring från aktieägare till ledningsgrupper. Det framhålls att "woke"-kulturen förvandlar arbetsplatser till "dagis" där "vem som talar" och "alla ska bli sedda och hörda" blir viktigare än värdeskapande och innovation.

Risktagande och samhällsförfall🕓00:57:00 - 01:06:18

Företagande bygger på risktagande och innovation. "Woke"-kulturen driver däremot riskminimering, vilket leder till meningslös kommunikation. En förutsägelse görs om att ett välmående samhälle kan fostra för många "odupliga människor med höga utbildningar" som röstar sönder systemet. En varning ges för "Jacobinska perioder" och en framväxt av en offerkultur även på högerkanten, vilket hotar att rasera klassiska ideologier och civilisationen.

Konsekvenser för Sverige och den 'stora tuttenstaten'🕓01:06:18 - 01:13:58

Sverige beskrivs som sårbart då traditionella institutioner som politik, akademi och medier dör ut och fylls med mediokra talanger, drivna av en "slavmentalitet". Detta leder till en utbredning av "woke"-ideologin som ett problem "underifrån". Det förespås att detta kommer att leda till en massiv pandemi av manlig depression och bipolaritet, då unga män inte kan förhålla sig till det falska "woke"-samhället. Företag bör fokusera på sin kärnverksamhet, inte filantropi, då detta annars indikerar dysfunktion.

Förlust av värdeskapande förståelse🕓01:13:58 - 01:22:50

Den som växer upp i en statsbyråkratisk "entreprenörsskola" lär sig inte att tjäna pengar på riktigt, utan snarare att "pitcha" och söka finansiering, vilket beskrivs som "prematur ejakulation" i affärsvärlden. Bristen på fokus på produkt och arbete leder till en falsk bild av verkligheten. Det argumenteras för att detta skapar nihilism och att unga män drabbas av depression när de inte kan relatera till den "falska" woke-världen.

Framtidens kamp för autentiska algoritmer🕓01:22:50 - 01:34:34

Algoritmer kommer att krossa falsk kommunikation. Det förutspås en kamp för "fria, öppna algoritmer" där manipulation från politik och reklam kommer att motarbetas, likt hackares kamp mot diktatur. Konsumenter vänder sig till ärliga recensioner (t.ex. "unboxing videos") snarare än traditionell reklam, som upplevs som störande och oäkta. Det understryks att företag måste kommunicera autentiskt för att överleva i den digitala eran.

Upplysning och innovation som lösning🕓01:34:34 - 01:39:53

Företagen ses som den viktigaste kraften för civilisationens framsteg, men hotas av byråkratisering, aktivism och överreglering, vilket leder till att de slutar fungera. Vägen framåt är "upplysning" och "innovationsbenägenhet", vilket kräver att "åsiktskorridoren" i Sverige sprängs upp för att skapa ett friare och öppnare samhälle. Slutbudskapet är att se möjligheter i krisen och fokusera på att lösa riktiga problem och skapa värde.