S#02 - Johan Lundberg: POSTMODERNISM

Medverkande: Johan Lundberg (gäst)

Introduktion av programmet och gästen🕓00:03:51 - 00:05:06

Programmet "Session" presenteras och kvällens gäst, författaren Johan Lundberg, välkomnas. Det framkommer att sändningen är live från Börshuset i Malmö, och tekniska aspekter av sändningen kommenteras.

Postmodernismens definition och svenska introduktion🕓00:05:06 - 00:07:02

Samtalet initieras med en grundläggande fråga om vad postmodernism är. Det förklaras att en enkel definition är svår att ge då begreppet omfattar olika fält som litteratur, konst och filosofi. Gästen fokuserar på den postmodernistiska filosofin och hur den introducerades i Sverige, bland annat via Hora Sängdal.

Liotard, de stora berättelserna och modernismens ideologier🕓00:07:02 - 00:11:11

Jean-François Liotards bok "La Condition Postmoderne" och idén om att "de stora berättelserna" slutat vara trovärdiga diskuteras. Det noteras att Liotard senare tog avstånd från sin bok. Modernismen beskrivs ha utopiska anspråk och en nära koppling till totalitära ideologier som kommunism, fascism och nazism.

Orsaker till modernismens fall och postmodernismens framväxt🕓00:11:11 - 00:15:07

Orsakerna till att modernismens "stora berättelser" förlorade kraft, såsom globalisering och de problematiska totalitära ideologierna, behandlas. Postmodernismens rötter kopplas till 68-rörelsen i Paris och tänkare som Foucault och Derrida, vilka gjorde uppror mot traditionell fransk filosofi.

Diskursteori och maktanalys🕓00:15:07 - 00:22:02

De centrala postmoderna idéerna om att verkligheten inte är direkt åtkomlig via språket, utan formas av begreppsscheman och diskurser, utvecklas. Det framhålls att diskurser som formuleras av privilegierade grupper kan syfta till att bevara makt och förtrycka andra. Marxismens problem med att accepteras som vetenskap och dess omformulering till diskursteori lyfts fram.

Universitetens ideologisering och åsiktsförtryck🕓00:22:02 - 00:36:20

Ett fall där en student anmäldes för att ha visat ett videoklipp med Jordan Peterson används som exempel på hur akademiska miljöer kan bli "toxiska" för vissa idéer. Det diskuteras hur denna ideologisering har öppnat upp för politisk aktivism på universiteten och suddat ut gränsen mellan ideologi och vetenskap, vilket anses kunna leda till irreparabla skador för humaniora.

Vänsterns strategiska omlokalisering och 'strukturell rasism'🕓00:36:20 - 00:46:58

Vänsterns strategi att flytta fokus från proletariatet till "utsatta grupper" som källa för revolutionära krafter beskrivs. Begreppet "strukturell rasism" tolkas som att rasism upprätthålls genom subtila diskurser och föreställningar i samhället, vilket liknas vid homeopati: ju mindre uttryck den tar sig, desto farligare är den. Detta synsätt misstänkliggör västerländskt kulturarv och bildningsideal.

Intersektionalitet och absurd jämlikhetssträvan🕓00:46:58 - 00:52:01

Intersektionalitet diskuteras som en teori som syftar till att identifiera samverkande maktstrukturer, men som kritiseras för att ha spårat ur mot en numerär jämlikhet i alla sammanhang. Det pekas på det absurda i att historiska verk värderas utifrån dagens moraluppfattning och att man vill "väga upp" historiska författares representation.

Fokus på 'hur' istället för 'vad' i kritik🕓00:52:01 - 00:57:31

Det betonas hur postmoderna analyser ofta fokuserar på hur något beskrivs snarare än vad som beskrivs, med "Mörkrets hjärta" som exempel. Detta synsätt antas leda till en tro på att medier och litteratur "hjärntvättar" läsaren, och att vetenskapen används för att legitimera vänsteraktivism.

Kulturens politiska inflytande och kritikmotstånd🕓00:57:31 - 01:06:52

Citatet "Politics is downstream of culture" används för att illustrera hur kulturella strömningar formar politiken. Det hävdas att akademin uppvisar ett starkt motstånd mot kritik av de rådande postmoderna tendenserna, där invändningar ofta avfärdas genom att begrepp som "postmodernism" eller "identitetspolitik" döms ut som missförstådda.

Svensk exceptionellism och framtidsutsikter🕓01:06:52 - 01:22:44

Sveriges unika genomslag för intersektionellt tänkande i offentliga institutioner framhävs. Det uttrycks pessimism rörande universitetsvärldens framtid, då de ideologiska problemen har ätit sig in djupt i organisationerna. Strategin "The Martin and the Bailey" beskrivs, där kontroversiella idéer försvaras genom att förkläs som oomtvistliga principer som jämlikhet och jämställdhet. Den revolutionära potentialen i rörelser som Black Lives Matter, som anses ligga i linje med denna anda, bedöms eskalera.