Så växer antisemitismen i Sverige

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Henrik Backner (rapportförfattare, filosofie doktor i idéhistoria), Mariam Chatti (sakkunnig, rapportförfattare, filosofie doktor i statskunskap), Christer Mattsson (föreståndare)

Ökad antisemitism i Sverige🕓00:00:00 - 00:01:22

Programledaren Andreas Eriksson introducerar dagens ämne om en ny rapport från Forum för levande historia. Rapporten visar att antisemitiska attityder och föreställningar har ökat i Sverige mellan 2020 och 2025. Diskussionen ska utforska rapportens slutsatser, hur antisemitismen ökar och bland vilka grupper, samt varför den ökar.

Introduktion av studiens experter🕓00:01:22 - 00:01:50

Andreas Eriksson hälsar dagens gäster välkomna. Dessa är Henrik Backner, filosofie doktor i idéhistoria och rapportförfattare, Mariam Chatti, filosofie doktor i statskunskap, sakkunnig och rapportförfattare, samt Christer Mattsson, föreståndare vid Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet.

Rapportens metodologi och social önskvärdhet🕓00:01:50 - 00:06:10

Mariam Chatti beskriver studiens metodik, som baserats på två nationella enkätundersökningar utförda av SCB 2020 och 2025. Hon förklarar att enkäten innehöll påståenden som respondenterna skulle instämma i eller ta avstånd från. Det diskuteras huruvida människor ger ärliga svar i känsliga attitydundersökningar, och det konstateras att risken för social önskvärdhet minskar vid anonyma enkäter.

Avancerade mätmetoder för att undvika social önskvärdhet🕓00:06:10 - 00:09:50

Christer Mattsson redogör för hur man kan studera social önskvärdhet genom 'listexperiment'. Denna metod involverar kontrollgrupper och mätgrupper som svarar på relaterade och orelaterade påståenden. Tekniken möjliggör en mer indirekt mätning av känsliga attityder, vilket kan avslöja en större underliggande antisemitism än direkta frågor.

Antisemitismens definition och manifestation🕓00:09:50 - 00:13:37

Henrik Backner förklarar att det saknas en universell definition av antisemitism inom forskningen, men att studien använder Helen Feins definition om en 'bestående latent struktur av föreställningar fientliga mot judar'. Christer Mattsson tillägger att antisemitism handlar om fantasier och stereotyper om judar, snarare än om judar själva, och att den anpassar sig över tid.

Tre dimensioner av antisemitism🕓00:13:37 - 00:23:00

Henrik Backner presenterar de tre index som används för att mäta antisemitism: social distans, multidimensionell antisemitism och israelrelaterad antisemitism. Social distans mäter närhet till judar i sociala sammanhang. Multidimensionell antisemitism innefattar traditionella antisemitiska stereotyper och förintelserelaterade föreställningar. Israelrelaterad antisemitism avser attityder kopplade till Israel-Palestina-konflikten.

Rapportens resultat: Ökade antisemitiska attityder🕓00:23:00 - 00:30:52

Mariam Chatti sammanfattar att studien visar en förskjutning i negativ riktning, med en ökning av antisemitiska attityder i Sverige mellan 2020 och 2025. Fler instämmer i antisemitiska påståenden och färre tar avstånd. Henrik Backner betonar en ökad ambivalens och normalisering av antisemitiska påståenden. Christer Mattsson beskriver hur 'antisionistisk antisemitism' kan fungera som en omskrivning, vilket visade sig i en studie med en signifikant effekt.

Antisionism som ersättningsbegrepp🕓00:30:52 - 00:37:00

En diskussion förs om antisionism som ett möjligt kodord för antisemitism. Christer Mattsson förklarar att begreppet 'zionist' i vissa sammanhang, särskilt historiskt i Östeuropa, medvetet bytts ut mot 'jude' för att kanalisera antisemitism. Det är svårt att avgöra respondenternas intentioner när 'zionist' används i enkäten, då termen har skiftande betydelser idag.

Antisemitism i olika befolkningsgrupper och paradoxen🕓00:37:00 - 00:46:00

Rapporten visar att antisemitism förekommer i alla grupper, men med jämförelsevis högre nivåer bland personer födda utanför Europa, särskilt i MENA-regionen. Henrik Backner understryker att detta är genomsnittliga nivåer och inte bör leda till reduktionistiska slutsatser. Christer Mattsson introducerar 'antisemitism-paradoxen', som innebär att antisemitism är stigmatiserat, vilket paradoxalt nog leder till höga krav på vad som räknas som antisemitism i debatten, och försvårar arbetet mot strukturell antisemitism.

Politiseringen av antisemitism🕓00:46:00 - 00:57:00

Resultat från undersökningen visar att antisemitiska sympatier är vanligare bland sympatisörer till Moderaterna och Sverigedemokraterna, jämfört med Socialdemokraterna. Mariam Chatti påpekar dock att andra värderingsindex, såsom konspiratoriskt tänkande och auktoritära attityder, har större förklaringskraft för antisemitism än partisympati. Experterna kritiserar tendensen att instrumentalisera antisemitism som ett politiskt slagträ, då det hindrar en saklig diskussion och förståelse av problemet.

Vägar framåt: Åtgärder mot antisemitism🕓00:57:00 - 01:03:25

Christer Mattsson förespråkar utbildning och dialog, med fokus på antisemitismens unika logik och dess samtida former. Mariam Chatti lyfter fram utmaningen med sociala medier som spridare av antisemitism och behovet av att engagera sig på de plattformar där unga befinner sig. Henrik Backner betonar vikten av tydligt ledarskap, en principiell hållning mot all gruppfientlighet samt att stärka demokratiska värderingar och källkritiskt tänkande för att motverka desinformation och konspirationsteorier.

Avslutande reflektioner och uppmaning🕓01:03:25 - 01:05:19

Programledaren Andreas Eriksson reflekterar över allvaret i den nuvarande utvecklingen av antisemitism i Sverige och uppmanar lyssnarna att engagera sig, läsa på mer och diskutera dessa frågor för en bättre framtid för den judiska gruppen i Sverige.